Torka slår hårt mot djurbönder
Det var en ovanligt torr vår. Inget regn föll från mitten av april till slutet av maj och efter det har det varit sparsamt med regn.
Lantbrukare med nötkreatur, mjölkkor eller får står oftast själva för odlingen av grovfoder till sina djur och det består av ensilage, det vill säga konserverat gräs eller vall. Årets tidigare torka ser nu ut att få stora konsekvenser för djurhållarnas vallodlingar.
- Man brukar skörda vall normalt sett tre gånger och nu har man skördat två gånger. Den första gången skulle jag tro att vi hade kanske två tredjedelar av den normala skörden och den andra kanske hälften av det normala. I grova drag ligger vi back, säger Stefan Lundmark.
Han förklarar att de tre skördetillfällena sker med sex till åtta veckors mellanrum, i maj, i mitten av juli och den sista gången en bit in i september, så än finns det hopp.
- Den tredje skörden kan kompensera för bristen i de två tidigare. Vissa år gör den det. Vallbristen varierar i området som Hushållningssällskapet i Kristianstad täcker.
- I områdena runt Kristianstad, bort mot Sölvesborg och ner mot Åhus finns de som har fått de allra minsta skördarna. Längre söderut mot Hörby fick de lite mer regn tidigare. Hur det ser ut i hela landet totalt sett vill jag inte uttala mig om, men jag vet att vårt område är hårt drabbat av torkan.
För att kompensera för den stora vallbristen har en del bönder redan valt att komplettera grovfodret med ärtor, havre eller annat spannmål.
- En del har redan gjort den bedömningen och törs inte chansa. Djuren är idisslare och måste ha grovfoder som innehåller mycket fibrer. Annars fungerar inte magen. Det går inte bara att stoppa i dem kraftfoder som korn, havre och vete, utan grovfoder måste vara basen. Att köpa grovfoder i stora volymer är dyrt och svårt att frakta. Har man stora djurbesättningar är det nästan ogörligt. Det kan också innebära att man får sälja av sin djurbesättning, antingen som livdjur eller till slakt.
- Jag har svårt att tänka mig att det blir någon masslakt, men för den enskilde lantbrukaren kan det bli dyrt.