Ulrika Hedlund: "Vi vet ännu inte hur mikroplaster kan påverka miljön och ekosystemet"

Vad gör du i ditt jobb som kommunekolog?

– Jag brukar lite skämtsamt kalla mig för en diversearbetare. Jag arbetar både internt med att föra fram naturvårds- och miljöaspekter i frågor som kommer upp i kommunens verksamheter och med att öka kunskapen om naturen i kommunen genom olika projekt, till exempel. Det är jättespännande och utmanande på alla sätt.

Vad håller du på med just nu?

– Vi i Kristianstads kommun och Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten har under 2017 tittat på hur mycket mikroplaster som finns i Hanöbukten och är just klara med alla proverna och väntar på resultatet som ska presenteras efter nyår. Vi har tagit prover på bottensediment, vatten och blåmusslor. Det blir spännande att se.

Vad är mikroplaster och hur hamnar de i havet?

– Mikroplaster finns överallt eftersom vi använder mycket plast som ger ifrån sig partiklar. Värsta bovarna är dock bildäck och vägbeläggningar där plasten nöts av och sedan hamnar i vattendrag och förs vidare till havet. Men en riktig bov är även alla konstgräsplaner. Det sköljs iväg otroliga mängder partiklar från dem. Det skulle man inte kunna tro eftersom det finns förhållandevis få konstgräsplaner. Men så är det.

Vad är problemet med partiklarna?

– Plast är otroligt hållbart och flera av sorterna tar oerhört lång tid för naturen att bryta ner – och en del plast bryts knappast ner alls. Så partiklarna finns kvar i haven samtidigt som det lagras mer och mer. Vi vet ännu inte hur mikroplaster kan påverka miljön och ekosystemet. Ett problem är att till exempel fiskyngel tror att de är föda och äter dem i stället för plankton. När den har fyllt magen med plastpartiklar upplever ynglet att det är fullt i magen och då får den inte i sig den näring som den ska ha. Vi vet också att mikroplaster drar till sig miljögifter och binder dem. Men vi vet långt ifrån allt om vilka effekterna kan bli. Detta är något som man börjat titta allt mer på, särskilt de sista fem åren.

Ska vi vara oroliga över hur Hanöbukten mår?

– Det viktiga är att alla blir medvetna om de problem som finns och att nästan allt vi gör påverkar miljön och havet. Att bara oroa sig hjälper inte, alla måste fundera på vad de kan göra för att förbättra situationen, både privatpersoner, företag och vi på kommunen. Det är positivt att samhället i stort börjar bry sig mer och mer om miljön, även när det gäller plaster. Butikerna har ju börjat ta betalt för sina plastpåsar och informerar om deras miljöpåverkan. De delar inte längre ut påsarna hipp som happ. För sju år sedan kom larmrapporter från framför allt fiskare att de hittat fiskar med sårskador och att de fick dåligt med fångst, och sedan dess har det jobbats intensivt på många olika håll för att skaffa bättre kunskaper om miljön i Hanöbukten. De undersökningar som vi har gjort visar dock inte visat på några alarmerande resultat, till exempel har förekomsten av sårskador legat väldigt lågt.

Vad kan jag som privatperson göra?

– Att tänka på hur det ser ut i vardagslivet och i hushållet. Det är så mycket som är av plast. Till och med när vi diskar och tvättar släpper vi ut plaster. Man kan gärna fundera på hur mycket av all plast man behöver och byta ut så mycket som man kan.