Ungdomar måste tillåtas engagera sig en kortare tid

– De äldre politikerna vill uppmuntra. De gör det i all välmening, men det kan bli lite väl fokuserat på min ålder, säger han.

I ögonvrån har han ibland märkt att de äldre ger honom ett snett, överseende leende, när han ger sig in i en het debatt. Då händer det att han känner att hans ord inte väger lika tungt som en äldre politikers.

Det hindrar honom inte från att alltid våga säga vad han tycker.

–Jag tror inte att jag är kaxigare än andra, men det krävs engagemang och kunskap för att våga säga till. När platserna i de kommunala nämnderna skulle delas ut efter valet 1998, gjorde Douglas Brommesson det klart för den kristdemokratiska valberedningen att han var intresserad av nämnder med ”mjuka frågor”.

Han kunde tänka sig social-, barn- och utbildning-, omsorg- eller kanske kultur- och fritidsnämnden.

–Jag är inte intresserad av de frågorna som till exempel tekniska eller byggnadsnämnden har hand om. Att sitta i någon av de nämnderna skulle nog inte ha varit så stimulerande. Därför hade det säkert blivit tungt. Redan när han blev erbjuden en plats i socialnämnden, sa Douglas Brommesson att han inte kunde garantera att han skulle vara kvar hela mandatperioden. Han var 22 år, pluggade i Lund och hade flickvän i Uppsala. Särskilt rotad i Tollarp kände han sig inte, åtminstone inte just då. –Ungdomar är mer lättrörliga, det får vi vara beredda på. När någon bryter upp ska det inte ses som ett misslyckande. Om inte annat är det väl bra att man är med ett tag.

Han är nyss hemkommen från tre månaders praktik på Europaparlamentet i Bryssel. Till våren tar han examen. Vart han tar vägen sen, vet han inte ännu. Om han flyttar, tror Douglas Brommesson säkert att han kommer att ta upp politiken igen, på ett eller annat sätt.

–Om det ska gå att kombinera med småbarn, måste det finnas en partner som ställer upp. Det kan säkert gå, jag hoppas att jag kommer att kunna fortsätta.

malin.ullman

@kristianstadsbladet.se