Annons

Vattenledningen skulle bytas – då upptäcktes okänt rum

Ett okänt rum, gediget stensatt, bara några decimeter under asfalten – det hittade tekniska förvaltningen söder om blivande Rättscentrum i början av februari.
– Att inte veta vad det är gör det extra spännande, säger Henrik Wester.
Kristianstad • Publicerad 8 februari 2023 • Uppdaterad 1 mars 2023
Kristianstads allra hemligaste rum – finns inte på några kartor eller ritningar som man hittat hittills.
Kristianstads allra hemligaste rum – finns inte på några kartor eller ritningar som man hittat hittills.Foto: Mikael Persson

Tekniska förvaltningen byter just nu ut en gammal dricksvattenledning vid Vattentornsvägen. Men i början av februari avstannade arbetet när de upptäckte en stenkonstruktion kring schaktet.

Massiva stenar omsorgsfullt lagda som en mur längs ena sidan av schaktet.

Annons

– De hittade en platta som de lyfte på och där fanns ett rum med ett stensatt valv. Otroligt välbyggt, säger Henrik Wester, informatör på tekniska förvaltningen.

Om man lyser med ficklampa in genom det lilla hålet syns en slät stenvägg och ett valv, på botten står vatten. Utrymmet är cirka fem meter brett, tre meter högt och tolv meter långt utifrån sett. Än så länge vet ingen vad det använts till.

– Det är en totalt okänd struktur för oss, det finns ingen liknande struktur i Kristianstad. Inte ens källarvalv ser ut så. Det här är granitstenar och så fint gjort, säger stadsantikvarie Katarina Olsson.

Rummet är fem meter brett, tre meter högt och tolv meter långt.
Rummet är fem meter brett, tre meter högt och tolv meter långt.Foto: Mikael Persson
Vad tänker man när hittar ett okänt rum? ”Jag tänkte praktiskt, hur ska vi lösa det här?” säger Kaj Nero, samordnare på tekniska förvaltningen.
Vad tänker man när hittar ett okänt rum? ”Jag tänkte praktiskt, hur ska vi lösa det här?” säger Kaj Nero, samordnare på tekniska förvaltningen.Foto: Mikael Persson

Utifrån att det är fint huggna stenar och att konstruktionen är så stor tror hon att den är från senare delen av 1800-talet och inte tillhörde fästningen som fanns där tidigare. En gissning är att den tillhört järnvägen, en annan att den varit en iskällare.

– Stadshistoriskt är den jätteintressant. Vad betyder detta? Det kanske är världens enklaste förklaring, men i sådana fall är det något som alla har glömt av, säger Katarina Olsson.

”Stadshistoriskt är den jätteintressant. Vad betyder detta? Det kanske är världens enklaste förklaring, men i sådana fall är det något som alla har glömt av.”
Katarina Olsson, stadsantikvarie

Inte heller Claes Pettersson som är projektledare på Sydsvensk arkeologi har något svar.

– Det verkar saknas uppgifter i kommunens arkiv och det finns inga ritningar. Man kan förvånas över det eftersom det är en så stor anläggning.

Det han kan konstatera är att en del av anläggningen närmast järnvägen har skadats, men i grunden är det en gedigen konstruktion.

– Det här är väldigt välgjort, en betydande investering. Stenarbetet är av mycket hög kvalitet. Man har använt kalkbruk, det finns inget spår av cement och stenen är kluven för hand.

Ett gediget hantverk och en konstruktion som inte liknar någon annan i Kristianstad.
Ett gediget hantverk och en konstruktion som inte liknar någon annan i Kristianstad.Foto: Mikael Persson
Tekniska förvaltningen höll på att byta dricksvattenledning vid Vattentornsvägen när arbetarna upptäckte stenmuren och rummet.
Tekniska förvaltningen höll på att byta dricksvattenledning vid Vattentornsvägen när arbetarna upptäckte stenmuren och rummet.Foto: Mikael Persson

Han kan tänka sig att rummet en gång tillhört militären som mycket annat i staden.

Annons

– Det finns ett gjutet skyddsrum närmast Vattentornet. Det är ju ett militärt område, mycket som varit hemligt och aldrig sagts när militären avvecklades.

Det Henrik Wester vet är att kommunen satte igen den ena delen med betong på 1960-talet och anslöt en dagvattenledning till den.

Nu är frågan vad som händer. Enligt Claes Pettersson avgör kommunen och länsstyrelsen hur man ska fortsätta.

Upptäckten kan påverka byggprojekten i området, exempelvis Rättscentrum.

– Men hur stor påverkan det blir beror på vad mer man hittar i marken, säger Henrik Wester.

Katarina Olsson hade gärna undersökt frågan närmare.

– Vad är det som säger att det inte finns fler? Jag hade undersökt hela området.

Kaj Nero, samordnare på tekniska förvaltningen, och Henrik Wester, informatör, konstaterar att rummet bara ligger 30–40 centimeter under asfalten.
Kaj Nero, samordnare på tekniska förvaltningen, och Henrik Wester, informatör, konstaterar att rummet bara ligger 30–40 centimeter under asfalten.Foto: Mikael Persson
bild 1/4
Hålet ner till rummet är bara ett par decimeter stort.
Kaj Nero, samordnare på tekniska förvaltningen.
De noggrant huggna granitstenarna fick tekniska förvaltningen att upptäcka rummet.
– Det finns ingen konstruktion i Kristianstad som kan användas som referens. Att inte veta vad det är gör det extra spännande, säger Henrik Wester.
Hålet ner till rummet är bara ett par decimeter stort.
Kaj Nero, samordnare på tekniska förvaltningen.
Ingela RutbergSkicka e-post
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons