Någonstans i nordöstra Skåne bor familjen som vi kan kalla Andersson. När yngsta barnet i syskonskaran föddes märkte föräldrarna efter några år att han var lite annorlunda. Mer livlig. Mer gåpåig. Mer impulsiv. Och emellanåt omöjligt att lugna.

När Johan (fingerat namn) började i skolan blev det värre.

– Danskarna har ett bra uttryck; de säger att man har kvicksilver i rumpan. Och precis så var det, han kunde inte sitta still, säger pappan.

Men det var inte bara att sitta still eller koncentrera sig som var svårt. Johan tröttnade fort på allt, även om det var saker som han egentligen var intresserad av, som dinosaurier eller olika spel. Han hade svårt att ta till sig förklaringar, instruktioner och regler. Ju längre en förklaring var, desto mer stressad och bångstyrig blev han. Han hamnade lätt i bråk med andra elever, även om det inte blev något allvarligt, och föräldrarna fick ständigt hjälpa honom att passa tider, exempelvis att komma iväg till skolan i tid.

I skolan uppmärksammades problemen och till slut fick familjen hjälp genom BUP, barn och ungdomspsykiatrin i Skåne. Efter en lång väntetid på nära ett år gjordes en utredning och Johan fick diagnosen adhd. De erbjöds också medicin mot adhd.

– Jag hade ju hört talas om det innan, att det innehåller en typ av amfetamin. Så vi var tveksamma till om vi skulle ge knark till vårt barn.

De läste på om medicinen som föreslogs, Ritalin. Den innehåller metylfenidat som är ett centralstimulerande medel som egentligen klassas som narkotika. Men medicinen innehåller så små mängder av det att det inte ska ge någon ruseffekt eller skapa något beroende.

– Bara efter några dagar märkte vi en stor skillnad. Johans personlighet ändrades inte, men han blev lugnare, vi slapp de ständiga vredesutbrotten, och han kunde sitta still och koncentrera sig. Till och med i skolan.

I början fick Johan några av de klassiska biverkningarna, magont och även mindre hungerskänslor. Men familjen var noga med maten, att äta på regelbundna tider och i början övertala honom att äta frukost. Efter några månader var de biverkningarna borta.

Medicinen verkar genom att öka tillgången till dopamin och noradrenalin i hjärnan, vilket uppges vara viktigt för personer med adhd.

– Vi märker att Johan har fått bättre impulskontroll och lättare kan ta till sig uppgifter och vara uppmärksam. Det har också hjälpt honom att få fler kompisar, säger pappan. Som avslutar:

– Vill man vara elak kan man säga att vi ger knark till vår son. Men det har hjälpt oss alla till ett bättre liv.