Omsorgsfull Gui får lyssnaren att känna

Hösten 2015 får Angela Gui inte kontakt med sin pappa. Hon pluggar i England, han driver förlag och bokhandel i Hongkong men har åkt på semester till Thailand. Veckorna går. Sakta börjar hon inse att något allvarligt har hänt.

Konkret och återhållsamt berättar Angela Gui och bygger sin dramaturgi omsorgsfullt. Som i en deckarhistoria trevar vi oss fram på samma sätt som hon gjorde när hon skulle förstå vad som hänt. Så småningom klarnar bilden. Gui Minhai har kidnappats i Thailand och hålls fängslad i Kina, anklagad för att ha sålt förbjudna böcker.

Men Angela Guis sommarprat handlar minst lika mycket om att vara dotter som om hennes pappa. Att leta frenetiskt efter spår. De val hon gör helt instinktivt. Att tala om sin pappas försvinnande även om det innebär problem för henne själv eller honom.

Han skulle ha kämpat för henne, hon gör det för honom. Även när han ringer på Skype och vädjar till henne att låta bli för att det blir värre för honom. Hon blir inte ledsen, hon blir arg och säger att det är inte hon utan kidnapparna som bestämmer om han blir sämre behandlad.

Hon säger inget om kärlek. Men hans porträtt på skrivbordet måste hon vända ner för att kunna skratta i samma rum.