unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Ålens mystik lever kvar – men hur länge?

Kulturjournalisten Patrik Svensson debuterar med en bok om ålen, och det är, menar recensent Henric Tiselius, en bok som kommer oerhört lämpligt. För det är en bok som fascinerar, vilket är nödvändigt för att locka till läsning och samtidigt öka vår kunskap om ålens och dess hotade framtid.
Patrik Svenssons debutbok ”Ålevangeliet” är en världssuccé redan innan den är utgiven. I dagsläget planerar ett trettiotal länder att ge ut den.
Patrik Svenssons debutbok ”Ålevangeliet” är en världssuccé redan innan den är utgiven. I dagsläget planerar ett trettiotal länder att ge ut den.
Foto: Tommy Svensson

Redan som unga fascineras vi av ålen, dess magiska märkligheter, dess ännu olösta hemligheter.

För mig, som redan som barn varje vecka läste och fångades av ”Naturens under” i serieform, fick ögon stora som tefat när jag i verkligheten fick se ett nyss avhugget ålhuvud bita tag i en mans finger. Ålen frågar oss utmanande vad som är liv och död (bland mycket annat). Allt medan vi är på god väg att ta död på den – för evigt.

Malmöjournalistens Patrik Svenssons debutbok ”Ålevangeliet” kunde inte kommit vid en lämpligare tidpunkt. Tolv år efter den på svenska närmast jämförbara, Isabella Lövins kraftfulla, klassiska ”Tyst hav” var nytt blod nödvändigt.

Här med fokus på en enda fisk, den mest mystiska. Mest mytiska. Symboliken kring denna ormlika varelse från Sargassohavet lever, men systemet har kraschat. Om 30-35 år kommer det att finnas mer plast än fisk i havet. Och ingen ål.

Så vi kan inte blunda längre, men för att hitta energi behöver vi fascineras. Och där kommer ”Ålevangeliet” in.

Oavsett vilken bok som skrivs, oavsett om det rör sig om en deckare, en roman, ett poesihäfte eller en naturvetenskaplig avhandling, så måste det finnas en gåta för läsaren. Kanske att lösa, men viktigare att lockas av. I fallet ålen är det en lätt uppgift att skapa flera eggande gåtor, genom att bara berätta.

Det gör ”Ålevangeliet” excellent genom att sammanfoga ålforskningens långa historia och bara några av alla populärvetenskapliga fakta som finns – med tillbakablickar på författarens egen uppväxt. Där far och son fiskar ål tillsammans.

På så sätt skingrar Svensson mystiken kring ålen, samtidigt som han (med lätt hand ska sägas) my(s)tifierar barndomen, förhållandet till en far och ålryssjornas hjälp för att göra ett barn vuxnare, skapa närhet.

Så fascineras vi tillsammans med Svensson över av att vi alla skapar liv på denna våta planet: ”Ålens gåtfullhet blir ett eko av de frågor alla människor har inom sig: Vem är jag? Var kommer jag ifrån? Vart är jag på väg?”

Författaren vandrar mellan hemligheterna, men hinner också med att beröra både förmänskligandet av djur, våran tidsuppfattning och bibeltro.

Förutom ett antal bygdehistoriska skildringar med en nostalgisk ålafiskare inblandad, så finns det märkligt nog inte mycket modern litteratur på svenska om ålen. Så här görs en kulturell gärning genom att (lite likt James Prosek gjort) sätta in ålen i sin historia med människan. Från Aristoteles som trodde de föddes ur lera, via Linné som trodde de befruktade sig själva och Sigmund Freuds (!) tröstlösa 1870-talsstudier av ålen (och menar att hans misslyckade försök till att hitta deras fortplantningsorgan fick konsekvenser i hans senare psykoanalys). Via okända expeditioner till författares möten med ål: Fritiof Nilsson Piraten och Günter Grass och förstås Rachel Carson.

”… så fortsätter ålen att dö ifrån oss” utropar Svensson i slutkapitlet, som ett närmast uppgivet rop på hjälp, från en son som heller aldrig får sin ålafiskande pappa tillbaka.

Svensson, som själv har slutat äta ål, tar ändå i det närmaste ålfiskarnas ord i sin mun, när det diskuteras att vi – för att fortsätta intressera oss för artens öde – nog måste kunna döda den för att tillåta den vara vår föda. Det tror jag inte. Skulle det gälla elefanter, jättesköldpaddor? Jag tror att det räcker att förundras, lära sig förundras. Som Svensson just ger vacker ton för i sin bok.

Ålen är tillräckligt gåtfull för att ha vår uppmärksamhet ändå. Låt den till att börja med inte hamna på ett enda fat till. Och läs den här boken.

För även efter ”Ålevangeliet” kvarstår ålens mystik, pulserande under sagorna, myterna, frågorna under Sargassohavets yta. Frågan är bara hur länge?

Patrik Svensson är född 1972, uppvuxen i skånska Kvidinge och bosatt i Malmö. Han är kulturjournalist på Sydsvenskan.
Patrik Svensson är född 1972, uppvuxen i skånska Kvidinge och bosatt i Malmö. Han är kulturjournalist på Sydsvenskan.
Foto: Tommy Svensson
Patrik Svenssons debutbok ”Ålevangeliet”.
Patrik Svenssons debutbok ”Ålevangeliet”.
Foto: Tommy Svensson

Roman

Patrik Svensson
”Ålevangeliet. Berättelsen om världens mest gåtfulla fisk”
(Albert Bonniers)