Alexander Skantze gör en glänsande återkomst efter många år av tystnad
I mörkret ser jag dig klart
Författare: Alexander Skantze
Förlag: Ekström & Garay
Förlaget – eller om det är Alexander Skantze – har valt att kalla ”I mörkret ser jag dig klart” en kärleksthriller. Har aldrig sett den genrebestämningen tidigare, men utan jämförelsematerial kan jag ändå känna att begreppet låter lite förklenande, lite banalt. Detta är nämligen en idéroman av det stora slaget och även om det amorösa inslaget är starkt så sträcker sig Skantzes bok långt utanför de ramar som är gängse inom förment kärlekslitteratur. Filosofiska resonemang, djuppsykologi och tankar kring samhällsbyggnad, arkitektur och antropocentrism känns mer närvarande i denna storstilade roman än den kärlekshistoria som ska fungera som dess motor. Och det behöver inte innebära ett misslyckande, kanske snarare tvärtom.
””I mörkret ser jag dig klart” är inte minst en underbar skildring av hans barndomsstad Karlskrona.”
Alexander Skantze, född 1972, slog igenom stort med romanen ”Grattis Gud” 1993 och belönades med det prestigefyllda Katapultpriset. Efter ytterligare några romaner under 1990- och tidiga 00-talet har det sedan dess varit tyst om den skönlitteräre Skantze, fram till nu. ”I mörkret ser jag dig klart” är inte minst en underbar skildring av hans barndomsstad Karlskrona. Som landsortsbo kan man bara gratulera karlskroniterna till att ha fått ett sådant äreminne rest över sin provinsstad. Och då är det ingen panegyrik; här finns djup och saft, men också – svärta. ”Mitt mål är framställa Karlskrona som en unik plats i Sverige. Men jag har blandat fakta och fantasi, det blir min subjektiva och förhöjda version av staden”, säger Alexander Skantze i en intervju. Förhöjd, och också fördjupad vill jag påstå.
Huvudpersonen Mika är en sammansatt person. Till det yttre lever han ett tryggt medelklassliv. Funkisvilla i förorten Lyckeby, gift med Ellen och framgångsrik samhällsplanerare på Karlskrona kommun. Han är mannen bakom byggprojektet Verkö som fullt utbyggt kommer att ge Karlskrona 600 nya arbetstillfällen och locka multinationella investerare till staden. Han är kort sagt stadens hjälte... men något skaver. I ungdomen skedde några centrala möten som allt sedan dess kommit att påverka Mika. Påverkansfaktorer som hållits undertryckta, men som när de kommer upp till ytan under omgivningens tryck får katastrofala konsekvenser. Mötet med gymnasiekompisen Kåre, skolans coolaste dude, som tidigt introducerar honom för den rysk-amerikanska författarinnan och filosofen Ayn Rands idéer och en lika kort som intensiv kärleksaffär med den mystiska Thomasine i samband med en studentfest är händelser som skvalpat runt i bakhuvudet på Mika i 20 år.
”Detta är, vill jag hävda, språkligt och formmässigt en nästan fulländad roman.”
När ett nytt, stort byggprojekt ska börja projekteras träffar Mika den glamorösa entreprenören Ragny Morath som så starkt påminner om ungdomskärleken Thomasine och den intensiva livskänsla han erfor den gången. Han börjar tappa koncepterna och ställvis inleds en nedåtvandring som inte avslutas förrän botten är nådd på i princip alla plan när intuition och känsla till slut helt och hållet överflyglat intellektet.
Detta är, vill jag hävda, språkligt och formmässigt en nästan fulländad roman. Och inte kan det stora formatet, 419 sidor, hindra att det här skulle kunna bli en minor classic med tiden? En ”Grattis Gud”, fast i ett större format – ”Grattis Gud” var bara 130 sidor drygt – och i en annan tid.
Blir till att packa ryggan, kontakta SJ och dra till Karlskrona. Detta vill jag se på plats.
