Bernhard Schlink: Hemkomsten

Många svenska författare har efter flera års föga inbringande slit i den traditionella romansvängen sadlat om till det betydligt mer lukrativa deckarfacket. Den tyska författaren Bernhard Schlinks litterära bana har gått i motsatt riktning.

Han börjadesom deckarförfattare och lyckades förena Sjöwall-Wahlöös samhällskritiska hållning med Friedrich Dürrenmatts underfundiga relation till hjälte och läsare. Motiven berörde både gamla nazisters göranden och personer med koppling till Röda Arméfraktionen.

För ett decennium sedan lämnade Schlink deckargenren och slog igenom internationellt med "Högläsaren", en fängslande berättelse om en icke läskunnig kvinna i tysk nazi- och efterkrigstid.

Nu är han aktuell med "Hemkomsten" och här har han även smugit in sina erfarenheter som deckarförfattare.

Romanen drivsnämligen framåt av ett sökande, dock inte efter en brottsling. Berättarjaget, Peter Debauer, en juristutbildad man i medelåldern som lämnat en akademisk karriär för förlagsverksamhet, söker först efter en författare till en trivialtroman – en tysk soldat kommer tillbaka från Ryssland och finner sin fru omgift och med ett barn på armen.

Snart varvas det med sökandet efter Debauers far, som modern angivit som död för sonen, och det visar sig att de båda eftersökta har beröringspunkter.

Fadern har efter kriget etablerat sig som framgångsrik juridikprofessor i USA. Hans idéer om ondskans relativitet har vunnit stort intresse. Man kan skönja bakgrunden till dessa tankar i ett inte helt fläckfritt förflutet under nazitiden, då han stod en av Führerns handgångna män nära.

Schlink lyckas fåmed ytterligare aspekter på återförening. Romanen utspelar sig kring "die Wende", återknytningen av banden mellan Tysklands delar utgör också en bit i romanpusslet.

Som sig bör i en roman med titeln "Hemkomsten" finns naturligtvis ständiga kopplingar till mönsterbildaren för alla hemvändarberättelser: "Odysséen". Såväl Odysseus slingriga väg tillbaka till Penelope och hans rättskänsla granskas av Debauers ögon. (Debauer – dekonstruktör?).

Bernhard Schlinkär född i krigsslutet och tillhör den generation författare som inte kan släppa andra världskriget och nazisttiden. Det beror inte på att de själva har minnen därifrån, utan på att deras föräldrar så snart kriget var slut "förträngde" allt de upplevt under nazism och krig. Ingen ville tala om det, ingen ville minnas sina handlingar, många tjänade på att dölja dem.

"Hemkomsten" tillhör utan tvekan ett av de främsta verk som speglar krigsslutsgenerationens vilsenhet och famlande. Schlinks förmåga som berättare rycker läsaren med sig i sökandet efter en slags hållbar punkt i verkligheten som kanske inte finns.