Pandemin har gjort att det blivit en cykelboom i storstäder på flera platser runt om i världen. Allt fler har valt cykeln för att undvika trängsel i rusningstrafik och till följd har stadsplanerare i huvudstäder, som till exempel Paris och London, varit lyhörda och investerat i att bygga ut cykelinfrastrukturen.

Enligt den europeiska cyklistorganisationen European cyclist federation visar en studie att nya cykelbanor som har byggts under pandemin ökat cykeltrafiken i europeiska städer med mellan 11 och 48 procent.

Men huruvida cykeltrenden har smittat av sig till Kristianstadsborna är oklart. Enligt Cykelfrämjandets velometer, som jämför kommunernas nationella arbete med cykelfrågor, har Kristianstad hamnat i bottennotering två år i rad.

Cykelentusiasten Tomas Stanislawski tycker att kommunen bör investera mer i att expandera cykelinfrastrukturen. Efter att ha bilpendlat tusentals mil per år och haft ett intresse för veteranbilar, bytte han ut fyra hjul mot två, ett beslut han aldrig har ångrat.

– Det är ett fantastiskt sätt att förflytta sig på. Det är billigt och bra för miljön och det gagnar den egna hälsan. Det är en otrolig frihetskänsla att njuta av cykelturen på väg till jobbet även om det är dåligt väder, det är betydligt trevligare än att sätta sig i en bil och stressa.

Tomas Stanislawski är en av grundarna till Cykla i Kristianstad, ett nätverk på Facebook där motionscyklister, hobbycyklister och vardagscyklister diskuterar bland annat cykelfrämjande åtgärder.

Han tror att kommunen har en självbild av att vara lantlig och att bilkörandet är djupt inrotat i ryggmärgen hos invånarna. Han tycker att kommunens trafikplan, som antogs av kommunstyrelsen 2019, är väl utformad.

– Trafikplanen är helt fantastisk, men det görs väldigt lite med fördelningen av budgetmedel. Det finns också någon form av motstånd, här finns få skäl att vara berömmande.

Trafikplanen i sig har ambitiösa mål och Tomas Stanislawski tycker att kommunen behöver prioritera utformningen för cyklister i korsningar, stråk som ofta inte är trafiksäkra.

– Det saknas helhetstänk och kontinuitet. Det görs sporadiska åtgärder, lite duttande här och där, förklarar han.

Och han får medhåll av Rune Stenholm Jakobsen, ordförande i Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla. Han tycker att det till stor del finns väldigt bra punkter som lyfts fram i planen. Men han vill att kommunen lägger betydligt mycket mer resurser på cykelfrämjande åtgärder och uppfyller sina mål.

– Politikerna måste satsa mer pengar men de har halverat budgeten. I trafikplanen kan man konstatera att det saknas sammanbindande cykelvägar som binder ihop stadsdelar. Det är ett finmaskigt cykelnät men det är inte enhetligt, säger Rune Stenholm Jakobsen.

Rickard Wilhelmsson, anläggningschef på kommunens tekniska förvaltning, berättar att ekonomin är ansträngd och man har ännu inte fått budgetramar för i år.

Den initiala budgeten för gång- och cykelfrämjande åtgärder låg på 11,9 miljoner kronor men den har mer än halverats till 5 miljoner kronor. Detta året planerar man åtgärder för gång- och cykelvägar kring Sandvaktaregatan, Kavrövägen och Furehovsvägen/Fregattvägen.

Därtill gör man bland annat trafiksäkerhetsförbättrande åtgärder i närhet till skolmiljöer och kontinuerliga åtgärder i den dagliga driften.

– Vi har en något nedbantad budget, men det finns plats för en hel del åtgärder. Vår målsättning är att fram till 2025 ska de flesta åtgärderna i trafikplanen vara utförda men det styrs helt av de ekonomiska ramar vi får, säger Rickard Wilhelmsson.

Kristianstad kommun har en klimatstrategi om minskade utsläpp av växthusgaser, där privatbilismen utgör en stor del av utsläppen. Bilresor behöver ersättas med hållbara färdmedel som kollektivtrafik, cykel- och gångtrafik för att nå målet om minskade utsläpp.

Tomas Stanislawski tycker att kommunen har alla förutsättningar för att göra en omställning i att investera i en utökad cykelinfrastruktur och att det dessutom finns en ekonomisk vinst i det.

– Man ska inte heller glömma att det är en ekonomiskt positiv affär. För varje krona som investeras i cykling får man flera kronor tillbaka. Befolkningen blir friskare, mer aktiva och producerar mer.

Rune Stenholm Jakobsen instämmer med resonemanget och förklarar vidare att de positiva effekterna av gång- och cykeltrafik kan bidra till en levande stadskärna, folk tillbringar mer tid i centrum och spenderar mer pengar.

– Att låta cykeln få företräde i stadsmiljön framför bilen gynnar centrumhandeln. Det blir en attraktiv stadsmiljö, säger Rune Stenholm Jakobsen.

I höstas tillsatte kommunen en samordningsgrupp för att diskutera cykelfrågor i stan. Åsa Hammarstedt är strategisk trafikplanerare och sammankallande för gruppen.

– Syftet är helt enkelt att vi som jobbar med cykling på skilda sätt på olika förvaltningar ska kunna samordna oss. Vi träffas regelbundet och diskuterar frågor vad gäller cykling.

Åsa Hammarstedt är en av dem som tagit fram trafikplanen. Hon berättar att det är en stor utmaning att få personer att använda andra färdmedel än bil vid kortare sträckor.

Trafikplanen fokuserar inte bara på fysiska åtgärder utan klimatstrategen Magnus Lund arbetar med beteendeförändringar genom olika kampanjer.

Under hösten har kommunen bland annat lånat ut elcyklar och man är på gång med att låna ut en lådcykel till de invånare som är nyfikna. Dessutom anordnar man årliga utmaningar där företag tävlar om att cykelpendla till jobbet.

– Det skapar engagemang och folk tycker det är roligt, det uppskattas av invånarna. Det är en insats som är bra för klimatet men att röra på sig mer är framför allt bra ur ett hälsoperspektiv, säger Magnus Lund.