”Det är väldigt kul. Och lite vemodigt.”

Konstklassen som i dagarna stämplar ut från Önnestads folkhögskola efter två år har aldrig varit särskilt stor, men när det nu är examensdags återstår endast fem studenter. Och det är denna kvintett som i helgen visar ett urval av sin konst på en gemensam slututställning.

En av konststudenterna är Hampus Sandell.

– På grund av coronaläget var det oklart om vi skulle ha en utställning, men jag är väldigt glad att det trots allt blir en utställning och dessutom med vernissage. Det gör att de här åren får ett riktigt avslut.

Ni elever har ju haft utställningar ihop tidigare, men hur känns det att det nu är examensutställning?

– Väldigt kul. Och samtidigt lite vemodigt. Är ju sista grejen, liksom.

Vi hörs på telefon när han är på väg i en bil där det snart ska lastas ut konstverk som ska hitta sina nya platser i utställningslokalen. Denna lokal ligger inte på folkhögskolan i Önnestad, utan i centrala Kristianstad. Nämligen på Östra Storgatan 26, dit galleriet Gauffinska gården nyligen har flyttat. Tidigare adressen fanns runt hörnet, på Hesslegatan.

– Det är också något jag tycker är bra, fortsätter Sandell. Att vår utställning hålls utanför skolans väggar, det gör att allt blir mer på riktigt.

Studenternas grupputställning innehåller en mängd uttryck, från måleri och teckningar till skulptur och keramik. Deras tanke är inte att låta var och en av de fem få en egen avskild yta, utan att konstverk som passar ihop möts i rummet.

– Utställningen har inget övergripande tema, förutom att vi alla har valt ut verk som vi tycker representerar det som vi har lärt oss under de här två studieåren. Genom att vi låter våra verk mötas på det här viset i lokalen fortsätter vi också att beblanda oss med varandra.

De två studieåren är snart över, så vad väntar nu för de fem? Lite olika, svarar Hampus Sandell. Någon ska söka andra konstutbildningar, någon tänker byta bana. För hans egen del blir konsten den fortsatta vägen.

– Det här har varit rätt steg för min del, så planen är att söka vidareutbildningar inom konst. Sedan får jag se vad det blir.

Jag nämner den pågående lokala konstdebatten om inköpet av ett verk av Jeppe Hein till en Åhusskola och frågar vad hans argument är för att konsten behövs i våra liv och samhällen.

– Det skulle vara ganska tråkigt utan konst, säger han och fortsätter.

– Det räcker ju bara att se på folks hem. Det är väl ytterst få människor som har helt tomma väggar, utan en enda tavla. Att sedan konst ibland ifrågasätts är inte konstigt, det är liksom en del av konsten att väcka debatt lika mycket som den skänker livsglädje.