Det får inte bli för trångt i kulturen
Åsikterna som karaktärerna framför i romanen kopplas till ett "författarmedvetande som tolkar karaktärernas inställning till samtiden och sin egen plats i densamma".
Författarens relation till sina karaktärer är naturligtvis en intressant diskussion i sig, men det som väckt starka reaktioner i Brunners fall är att de ledande rösterna i romanen (och därmed författaren?) bär på åsikter som anses politiskt inkorrekta. Liknande mottagande har "Hornsgatan" fått i andra sammanhang. En recensent vill att Brunner jobbar med sin kvinnosyn, en annan önskade ett queerteoretisk appendix till romanen.
Jag fick i somrasett förhandsexemplar av en bok som väckt upprörda känslor runt om i världen. "Medinas juvel" av Sherry Jones ges ut i Sverige i september (Earbooks förlag). Boken beskriver livet i den första muslimska församlingen. En av Muhammeds fruar, den vid giftermålet nioåriga Aisha, får i romanen berätta om hur hon ser på sitt liv. Boken har kallats blasfemisk och krav har ställts på att utgivningen ska stoppas. Tre män dömdes nyligen till fängelse efter ett brandbombsattentat riktat mot den brittiske förläggaren.
Sommarens intressantaste kulturdebatt handlar om en utställning med klassisk figurativ konst från Oslo. Utställningen "Figurationer" (Edsviks konsthall, till 13/9) har, tillsammans med boken samma namn, rört upp en hel del känslor bland konstkritiker. Det har hävdats att konstverken, realistiska och samtidigt romantiska, är anti-moderna och dessutom påminner om den estetik som nazister på 1930-talet hyllade.
En av konstens viktiga uppgifter är att pröva gränser, att avslöja våra fördomar och visa när normaliteten blir en tvångströja. Men för att lyckas med den uppgiften måste man kunna få pröva mer än en gräns åt gången. Att bara skriva, måla och tycka det som för tillfället är politiskt korrekt (även om det sker ur ett underdogperspektiv) skapar inte den öppenhet som ett levande kulturliv och en levande demokrati är beroende av.
Ibland känns utrymmetför vad som anses tillåtet att tycka och uttrycka begränsat.
Vi måste då och då ta ett par, tre steg tillbaka och påminna oss om att såväl yttrandefrihet som tankefrihet är något av kulturens kategoriska imperativ.
Christer Nylander ärriksdagsledamot (fp).
Vendela Fredricson svarari morgondagens tidning.