unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Feministen innan feminister fanns

Ny biografi tar sin utgångspunkt i ett rättegångsdrama mellan skönheten och odjuret i 1840-talets Stockholm. Karin Milles lyckas både göra historien levande och koppla den till vår egen tids diskussioner om män och kvinnor, tycker recensenten Fedja Wierød Borčak.
Karin Milles förmår med fin litterär känslighet skriva fram ett liv som känns levande, tycker recensenten.
Karin Milles förmår med fin litterär känslighet skriva fram ett liv som känns levande, tycker recensenten.
Foto: Sara Mac Key

Biografi

Jag måste när ingen annan vill

Författare: Karin Milles
Förlag: Natur & Kultur

Sällan får man lov att läsa en så vederkvickande biografi som Karin Milles om 1800-talsfeministen Sophie Sager. Jag vill börja med att säga det. Genomsyrad som den är av en intensiv, nästan naiv nyfikenhet på denna faktiskt tämligen okända figur i svensk feminismhistoria lyckas boken skapa en ovanligt engagerad undran. Det gör läsningen till ett fjäderlätt nöje. Utan att kompromissa med lödigheten och substansen förmår Milles med fin litterär känslighet skriva fram ett liv som känns levande och som i dagens metoo-klimat är alltför välbekant.

Biografins strikta kronologiska uppbyggnad, som nästan av princip vägrar avslöja Sagers kulturhistoriska betydelse på förhand, speglar författarens egen upptäcktsresa. Milles skriver i förordet att hon nästan ingenting visste om Sager innan hon började arbetet med boken.

Karin Milles
Karin Milles
Foto: Pressbild

På 1840-talet reste den unga kvinnan från Byarum i Småland till Stockholm för att gå i sömnadslära. Det var det inget ovanligt med, många sökte sig till huvudstaden för att pröva lyckan, och historien hade säkert slutat här om det inte hade varit för Sagers rebelliska och frihetssökande natur.

Nästan genast kommer hon som ogift kvinna i konflikt med den samhällsmoral som gjorde en likvärdig relation mellan män och kvinnor omöjlig. Även om situationen i någon utsträckning var i förvandling efter bland andra C. J. L. Almqvists och Fredrika Bremers bidrag till debatten, så var kvinnorollen fortfarande strängt kontrollerad.

quote
Vad som framför allt kännetecknade det Sagerska målet var den massiva tidningsrapporteringen om det. Opinionen var sträng mot Sophie Sager.

Fru Dillström, som Sager är inlogerad hos, ogillar att hon vandrar i huvudstaden helt själv, dessutom utan hatt, och kommer hem så sent. Det är tvivelaktigt, slampigt. Sager flyttar så småningom ut under dramatiska omständigheter och samma kväll stöter hon på en äldre man, Gustaf Möller, som erbjuder sin hjälp. Sager kan bo hos honom, och trots löftet om oskulden i detta arrangemang börjar han snart göra opassande närmanden, och när hon vägrar ligga med honom misshandlar han henne. Hon anmäler honom och på det viset startar ett utdraget rättsmål som går till historien som det Sagerska målet.

Vad som framför allt kännetecknade det Sagerska målet var den massiva tidningsrapporteringen om det. Opinionen var sträng mot Sophie Sager. Även om den vackra unga kvinnan fick sympati i anklagelsen mot Möller, som beskrevs som en äcklig gammal gubbe, dömdes hon ut som alltför frispråkig, slampig och ohederlig. Den bilden kom att förfölja henne hela livet. Samtidigt blev den mediala uppmärksamheten en plattform, som Sager använde både för att utveckla sitt skrivande och sitt opinionsbildande. Hon förde nämligen i stigande grad striden för sin heder och mot samhällets omyndiggörande av kvinnan i tidningarna och senare också i romaner och dikter.

Sager var en röst för kvinnlig emancipation innan den organiserade, kollektiva feminismen gjorde sitt inträde i historien på allvar. Trots att Sagers jag mot världen-kamp inte åstadkom lika mycket som den senare feminismen är den värd mer uppmärksamhet. Förhoppningsvis är Milles bok bara början.

Läs mer