GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

För exakt 100 år sedan togs beslutet som gav kvinnor rösträtt

Den 26 januari 1921 togs ett riksdagsbeslut som förändrade den svenska historien. Kvinnor fick rösträtt och fick även ställa upp i val. ”Det var en grundlagsändring som gällde hälften av befolkningen, klart det ska uppmärksammas och firas.”
Demokrati • Publicerad 26 januari 2021
Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) firar att kvinnor getts rösträtt i Sverige, ett beslut som togs av riksdagen den 26 januari 1921. Under firandet hölls högtidstalet av Ellen Key.
Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) firar att kvinnor getts rösträtt i Sverige, ett beslut som togs av riksdagen den 26 januari 1921. Under firandet hölls högtidstalet av Ellen Key.Foto: TT .

Demokratins hundraårsfirande har pågått i två års tid, genom utställningar och föreläsningar landet runt. Men det är först i år, 2021, som beslutet togs och förändringen blev verklig. Förändringen som innebar att även kvinnor fick rösträtt.

Den 26 januari 1921 fattades det sista och avgörande riksdagsbeslutet i frågan, och valet i september samma år blev det första där både män och kvinnor hade rätt att såväl rösta som kandidera till en plats i riksdagen.

– In i det sista pågick debatten i riksdagen, och flera ledamöter – fast inte majoriteten – var emot förslaget att ge kvinnorna rösträtt.

Vilka var deras argument?

– Kvinnor sågs som inkompetenta och hade inte med politik att göra, politik var för dem en manlig värld. Det fanns också, som en del uttryckte det, en rädsla för att politiken skulle feminiseras. Vilket innebar att de bland annat trodde att vissa områden skulle ges större betydelse på bekostnad av områden som försvarspolitiken. De var helt enkelt rädda för kvinnornas inflytande.

Josefin Rönnbäck, forskare i historia och lektor vid Luleå Tekniska högskola.
Josefin Rönnbäck, forskare i historia och lektor vid Luleå Tekniska högskola.Foto: Luleå Tekniska Universitet/Pressbild

Det säger Josefin Rönnbäck, forskare och lektor i historia vid Luleå Tekniska Universitet, och en av tre som just idag ägnar ett livesänt lunchsamtal åt riksdagsbeslutet för exakt 100 år sedan.

”Det här var ett beslut som på flera sätt innebar en mycket stor förändring och direkt berörde hälften av den svenska befolkningen. Sedan handlar det ju också om att se och inse konstitutionens betydelse som själva grundförutsättningen för demokratin.”
Josefin Rönnbäck

Behöver vi fortfarande uppmärksamma denna förändring?

– Absolut. Det här var ett beslut som på flera sätt innebar en mycket stor förändring och direkt berörde hälften av den svenska befolkningen. Sedan handlar det ju också om att se och inse konstitutionens betydelse som själva grundförutsättningen för demokratin. Just konstitutionen har till exempel diskuterats flitigt i USA den senaste tiden.

Varför kom det här beslutet just 1921?

– Av flera skäl. För att kvinnor i decennier hade kämpat för det, för att det hade skett en maktförskjutning inom riksdagen och för att flera andra länder redan hade infört kvinnlig rösträtt. Sverige var ju sist i Norden med att ta bort restriktionen som innebar att du inte fick rösta på grund av ditt kön.

Men det innebar inte att alla människor fick rösta?

– Nej, det fanns olika restriktioner kvar, bland annat kravet på en fast adress vilket till exempel drabbade många samer. Men ska vi ha hundraårsjubileet först när alla fått rösträtt får vi vänta till år 2089.

Ni på Luleå Tekniska Högskola uppmärksammar denna hundraårsdag och firar genom både samtal och flaggdag. I övrigt tycker jag inte att uppmärksamheten är jättestor.

– Nej, det stora firandet sker nog först i september. Då har det gått 100 år sedan det första valet där kvinnor fick rösta. Och det var också det första valet där kvinnor blev invalda i riksdagen. Men visst borde den 26 januari firas mer. Det var ju dagen som gjorde den här fantastiska förändringen möjlig.

Och idag, är allt jämlikt inom politiken?

– Kvantitativt sett är det jämlikt mellan könen i riksdagen, men det skiljer sig åt mellan olika regioner och kommuner. Runt 90 kommuner är fortfarande inte jämställda när det gäller representationen av män och kvinnor. Och ser man till partierna skiljer det sig också åt. Mest ojämlika är Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna. Ungefär 60 procent av Miljöpartiets politiker är kvinnor, medan kvinnor är helt underrepresenterade hos SD och KD.

Josefin Rönnbäck, forskare och lektor i historia vid Luleå Tekniska högskola.
Josefin Rönnbäck, forskare och lektor i historia vid Luleå Tekniska högskola.Foto: Luleå Tekniska Universitet/Pressbild
I valet i september 1921 blev Kerstin Hesselgren den första svenska kvinnan som röstades in i riksdagens första kammare.
I valet i september 1921 blev Kerstin Hesselgren den första svenska kvinnan som röstades in i riksdagens första kammare.Foto: TT .
”Runt 90 kommuner är fortfarande inte jämställda när det gäller representation. Och ser man till partierna skiljer det sig också åt. Mest ojämlika är Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna.”
Josefin Rönnbäck
Fakta

Sune JohannessonSkicka e-post
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.