GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Från överkonsumtion till anti-konsumtion – nya trender i klimatfrågan

Konsumtionen är en stor samtidsfråga, men trots att fler handlar allt mer medvetet är svenskarna fortfarande bland världens sämsta när det gäller överkonsumtion. Två forskare vid Lunds Universitet ser hur anti-konsumtionen växer sig allt starkare. Men kommer också näringslivet att förändras?
Krönika • Publicerad 28 maj 2021
Detta är en personligt skriven text i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Allt fler söker sina varor på second hand-butiker och loppmarknader.
Allt fler söker sina varor på second hand-butiker och loppmarknader.
Foto: Tomas Nyberg

År 2014 bar Jane Fonda en fantastisk röd klänning till filmfestivalen i Cannes. Sex år senare skapade hon uppmärksamhet genom att ha på sig exakt samma klänning på Oscarsgalan!

Fonda bröt då medvetet mot förväntningarna om att man behöver ha ett nytt klädesplagg vid varje evenemang. Hon visade därmed också sin kritik mot den pågående överkonsumtionen och dess påverkan på klimatet. “Vi behöver inte fler grejer”, förklarade hon då.

Julhandel.
Julhandel.
Foto: TT
Skådespelaren Jane Fonda håller ett tal under en klimatprotest.
Skådespelaren Jane Fonda håller ett tal under en klimatprotest.
Foto: David Swanson

Att vara en god konsument har tidigare varit synonymt med att ta ansvar och vara en bra medborgare. Personer som handlade stödde då de lokala jordbrukarna, nationella producenter och bidrog genom detta även till ekonomisk tillväxt. Klimatkrisen har förändrat synen på detta.

”Personer som handlade stödde de lokala jordbrukarna, nationella producenter och bidrog genom detta även till ekonomisk tillväxt. Klimatkrisen har förändrat synen på detta.”
Carys Egan-Wyer & Emelie Adamsson

Idag kritiseras konsumtion alltmer för att förstöra eller utarma gemensamma naturresurser och detaljhandeln kritiseras för att främja en kultur av överkonsumtion, som också ses som en direkt orsak till klimatförändringarna.

Svenskarna är, trots vårt internationella rykte som ett miljövänligt folk, sämre än de flesta när det gäller överkonsumtion. Vår ”Overshoot Day” infaller numera redan i början av april och det innebär alltså att vi använder upp vår andel av jordens årliga resursproduktion på drygt tre månader.

Under resten av året lånar vi därmed resurser från kommande generationer som istället kommer att behöva kompensera för vår nuvarande livsstil. Vår konsumtion leder dessutom till stora avfallsproblem.

Medvetenheten kring överkonsumtion ökar, inte minst i Sverige, och det finns en stor vilja hos många människor att försöka lösa problemet genom att ändra sina vanor. För att agera mer hållbart väljer ett växande antal (anti-)konsumenter att själva bidra till att lösa problemet, och leva mer cirkulärt, genom olika former av köpstopp eller prylbantning. Studier visar även att second hand shopping blir allt mer populärt.

Välkänt ord i dag.
Välkänt ord i dag.
Idag finns det många second hand-butiker landet runt.
Idag finns det många second hand-butiker landet runt.
Foto: Mattias Mattisson

Tre breda trender inom anti-konsumtion har uppmärksammats de senaste åren: (1) icke-konsumenter som köper så lite som möjligt, (2) minimalister äger så lite som möjligt, och (3) nollavfall konsumenter som slänger så lite som möjligt.

Det gemensamma temat för dessa tre typer av anti-konsumenter är – mindre.

”Det gemensamma temat för dessa tre typer av anti-konsumenter är – mindre.”
Carys Egan-Wyer & Emelie Adamsson

Även om strävan efter mindre avfall kanske inte är särskilt hotande kan tanken på att minimalister och icke-konsumenter också köper mindre kännas som ett hot för butiker och återförsäljare. Särskilt de återförsäljare vars affärsmodeller baseras på volym och ständig förnyelse av sortimentet, vilket exempelvis gäller för många modeföretag.

Om denna trend fortsätter, vilken den måste, kommer vi absolut att se slutet för några av dagens affärsmodeller. Särskilt affärsmodeller som bygger på överkonsumtion av onödiga produkter, som är utformade för att förbrukas. Men trenden kring anti-konsumtion öppnar också möjligheten för nya affärsmodeller.

Människor som vill köpa mindre och leva enklare behöver fortfarande tillgång till produkter, även om de inte vill äga dem. Olika typer av plattformar gör så att människor kan hyra de verktyg, bilar, festartiklar, kläder och babyprodukter de vill använda men inte äga. Möjligheterna att tjäna pengar på dessa affärsmodeller finns både hos ägaren av produkterna och för de som tillhandahåller plattformen, som exempelvis Hygglo som matchar uthyrare med hyrestagare och Klädoteket som hyr ut kläder.

Second hand-butiker, som tjänar pengar på samma produkt flera gånger, är ytterligare ett exempel på hur produkter kan återanvändas utan att nya resurser förbrukas. Det finns såklart också andra plattformar som möjliggör mötet mellan köpare och säljare, så som Tradera eller Blocket. Det finns också prenumerationsbaserade affärsmodeller som säkerställer både att konsumenten får den senaste modellen och att produkten inte slängs när den blir föråldrad.

Vilken väg kommer företagen att välja – den som leder vidare uppåt eller nedåt?
Vilken väg kommer företagen att välja – den som leder vidare uppåt eller nedåt?
Foto: Tommy Nilsson

Detaljhandeln kommer att behöva genomgå stora förändringar för att möta denna utmaning, men det är inget nytt. Tänk bara på det enorma skifte från lokala butiker till shopping i centrum och gallerior som bilens utbredning ledde till och vad mediernas avslöjanden om barnarbete förändrade synen på handelsföretagens ansvar för arbetsvillkoren i fabrikerna på 1990-talet.

De företag som överlever i framtiden kommer alltså att vara de som anpassar sig och erbjuder lösningar som är bra både för konsumenter och för planeten.

”De företag som överlever i framtiden kommer alltså att vara de som anpassar sig och erbjuder lösningar som är bra både för konsumenter och för planeten.”
Carys Egan-Wyer & Emelie Adamsson

Anti-konsumenter har normaliserats och blivit allt mer mainstream genom att trenden att köpa mindre till och med sträcker sig så långt som till galor och röda mattan. Det är Jane Fonda och även Kronprinsessan Victoria, som vid flera tillfällen valt att bära klänningar från Drottning Silvias garderob, bra exempel på.

En ansvarsfull medborgare verkar numera vara en person som avstår från materiella begär snarare än att hänge sig åt dem. Det kommande decenniet kommer vi även få se vad det innebär att vara ett ansvarsfullt detaljhandelsföretag.

Av: Carys Egan-Wyer & Emelie Adamsson

”Det kommande decenniet kommer vi även få se vad det innebär att vara ett ansvarsfullt detaljhandelsföretag.”
Carys Egan-Wyer & Emelie Adamsson
Carys Egan-Wyer, biträdande föreståndare vid Centrum för handelsforskning, Lunds Universitet.
Carys Egan-Wyer, biträdande föreståndare vid Centrum för handelsforskning, Lunds Universitet.
Foto: KRISTA EVANS
Emelie Adamsson, universitetslektor vid Institutionen för strategisk kommunikation, Lunds Universitet.
Emelie Adamsson, universitetslektor vid Institutionen för strategisk kommunikation, Lunds Universitet.
Foto: Juliana Wiklund
Fakta

Om texten & Klimatfredag

Varje fredag under stor del av 2021 ägnas en del av kultursidorna åt klimatfrågorna. En återkommande stomme i denna satsning är en medverkan av forskare vid Lunds universitet, alla med klimatet som en av sina inriktningar.

Dagens artikel är skriven av Carys Egan-Wyer, biträdande föreståndare vid Centrum för handelsforskning och Emelie Adamsson, universitetslektor vid Institutionen för strategisk kommunikation. Båda vid Lunds Universitet.

Alla tidigare artiklar i denna satsning hittas på vår webb. Sök på ”Klimatfredag”.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.