”Tänk på barnen: Bygg inte städer för bilarna – utan för människor”

Luften i Sverige har blivit bättre under många år men fortfarande dör ungefär 7600 personer varje år en förtida död till följd av luftföroreningar i Sverige. I Skåne är den siffran ungefär 700 förtida dödsfall varje år till följd av luftföroreningar.

Om vi skulle minska på trafikavgaserna i städerna skulle det få stora effekter på människors hälsa. Bara i Malmö skulle det rädda mellan 55-93 dödsfall årligen, vilket är minst sju gånger fler än de som dör i trafikolyckor.

Förtida död är så klart de allvarligaste effekterna av en dålig luftmiljö, men vi får heller inte glömma att utsläpp också leder till mindre dramatiska men ändå allvarliga hälsoeffekter. Barn är särskilt känsliga för luftföroreningar, dels genom sin fysik, dels att de rör sig mer och andas in mer luft per kroppsvolym än vuxna.

Många barn, även i Skåne, bor i områden där luften kan påverka deras framtida hälsa. Varje år utvecklar 117 barn i Skåne astma på grund av luftföroreningarna. Men utan trafikavgaser skulle 21 barn bara i Malmö slippa utveckla astma årligen.

Förbränning av fossila bränslen som diesel och bensin – och i andra länder kol – har nyligen visat sig stå för ett av fem dödsfall eller 8,7 miljoner förtida dödsfall globalt. Det är numera fler som dör av luftföroreningar från fossila bränslen som bidragande orsak än de som dör på grund av rökning. 8,7 miljoner är en hisnande hög siffra som vida överstiger antalet döda på grund av HIV, tuberkulos och malaria tillsammans.

En glädjande nyhet är att Kina minskat sin användning av fossila bränslen med nästan hälften på bara några år, vilket innebär 2,4 miljoner färre dödsfall sedan år 2012.

Klimatförändringarnas hälsopåverkan kommer att drabba de fattigaste länderna hårdast, men även vi i Sverige drabbas. De flesta minns värmeböljan 2018 som ledde till 600 värmerelaterade dödsfall i Sverige och en torka i Skåne där bönderna tvingades nödslakta sina djur i brist på vall och bete.

Med klimatförändringar så ökar sannolikheten för extremväder, det kan vara värmeböljor, extrema regn och köldknäppar. Värmeböljor leder till torka och en högre risk för skogsbränder. Skogsbrändernas sotpartiklar kan transportera sig långa sträckor så att vi kan känna av dem även om bränderna sker i Ryssland eller vid Medelhavet.

Förändringar av klimatet påverkar också hela ekosystem och det blir lättare för sjukdomsbärande myggor eller fästingar att överleva i nordligare klimat. Är man pollenallergiker så märker man redan hur pollensäsongerna börjar tidigare vissa år.

Vi kommer att vara tvungna att ställa om våra samhällen för att minska klimatförändringarna, och denna enorma utmaning kan vi vända till något positivt. Om städer byggs om för att minska biltrafiken kan de bli trevligare att vistas i med mindre buller och luftföroreningar och mer yta till härliga cykelvägar och gröna miljöer.

Med pandemin så har vi lärt oss att uppskatta hälsan och det finns stora hälsovinster att göra när trafiken minskar och det känns tryggt att låta barnen cykla till skolan. För bilen har fått ta en alltför stor plats i staden och det är dags att vi under detta århundrade bygger städer för människor och inte för bilar.

Naturligtvis skall det göras på ett respektfullt sätt så att de som inte kan förflytta sig på cykel och till fots får en möjlighet att ta sig fram. Bilen behöver användas av färre och vid färre tillfällen, alla kanske inte behöver en egen bil.

Bilarna tar plats som kan användas till annat och när vi nyligen har undersökt förtätningsprojekt i Helsingborg och Malmö fann vi att ytan för parkeringar ofta översteg ytan för bostadsnära grönytor. För de som inte har en egen trädgård är bostadsnära grönytor viktiga, något vi många känt inte minst under pandemin.

Stora förändringar är på gång runt om i världen, ett exempel är Paris som byggs om till en stad där man ska kunna nå det mesta man behöver genom cykling och gång. För en stad som Kristianstad – som har Parisliknande boulevarder – kan det vara värt att nämna att Paris paradgata Champs-Elysées byggs om till en gata främst för mänskliga möten i gröna miljöer, där biltrafiken får stiga åt sidan.

Storstäder i andra länder – som Milano, Berlin och London – har tagit tillfället i akt och under pandemi-nedstängningar byggt om bilvägar till cykelvägar. Men för att göra det krävs aktiva beslut i form av en hälsofrämjande stadsplanering som vågar välja bort parkeringsplatser, externa köpcentrum och bilvägar till förmån för bättre kollektivtrafik, grönområden, gång och cykelvägar. Allt detta ger i slutändan friskare barn.

Det krävs att vi vågar börja tänka nytt och ställa krav på rätten till frisk luft för oss själva, men inte minst för barnens skull. På så sätt blir vår klimatomställning en enorm möjlighet för vår hälsa.

Av: Ebba Malmqvist, Ralf Rittner, Anna Oudin