unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

”Tänk på barnen: Bygg inte städer för bilarna – utan för människor”

Trots att luften i Sverige har blivit bättre gör luftföroreningar att drygt 7500 personer avlider. Varje år. Tre forskare vid Lunds universitet lyfter i dag fram hur en klimatomställning också hade gjort oss mer friska. En viktig förändring är att minska biltrafiken i städerna, och ge mer plats för cykling, grönområden och mänskliga möten. En sådan förändring kan ses i boulevardernas Paris, också i Kristianstad?
Att minska biltrafiken är en avgörande faktor för att vi ska få en bättre luft, och därmed också bättre hälsa. Det skriver tre forskare i dagens artikel.
Att minska biltrafiken är en avgörande faktor för att vi ska få en bättre luft, och därmed också bättre hälsa. Det skriver tre forskare i dagens artikel.
Foto: Tomas Oneborg
Detta är en opinionstext i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Att förstå klimatförändringarnas koppling till vår egen och våra barns rätt till hälsa är viktigt. Att agera emot klimatförändringarna är också en unik möjlighet till en bättre hälsa. Minskar vi bilismen för klimatets skull så minskar vi också luftföroreningar och buller samt skapar mer plats i våra städer för gröna miljöer som alla mår bra av.

Luften i Sverige har blivit bättre under många år men fortfarande dör ungefär 7600 personer varje år en förtida död till följd av luftföroreningar i Sverige. I Skåne är den siffran ungefär 700 förtida dödsfall varje år till följd av luftföroreningar.

quote
Fortfarande dör ungefär 7600 personer varje år en förtida död till följd av luftföroreningar i Sverige. I Skåne är den siffran ungefär 700 förtida dödsfall varje år till följd av luftföroreningar.

Om vi skulle minska på trafikavgaserna i städerna skulle det få stora effekter på människors hälsa. Bara i Malmö skulle det rädda mellan 55-93 dödsfall årligen, vilket är minst sju gånger fler än de som dör i trafikolyckor.

Låt cyklingen ta mer plats i våra städer. Av flera skäl, men inte minst för hälsans skull. Det anser forskarna i dagens text.
Låt cyklingen ta mer plats i våra städer. Av flera skäl, men inte minst för hälsans skull. Det anser forskarna i dagens text.
Foto: Pernilla Rudenwall

Hälsoeffekter

Förtida död är så klart de allvarligaste effekterna av en dålig luftmiljö, men vi får heller inte glömma att utsläpp också leder till mindre dramatiska men ändå allvarliga hälsoeffekter. Barn är särskilt känsliga för luftföroreningar, dels genom sin fysik, dels att de rör sig mer och andas in mer luft per kroppsvolym än vuxna.

Många barn, även i Skåne, bor i områden där luften kan påverka deras framtida hälsa. Varje år utvecklar 117 barn i Skåne astma på grund av luftföroreningarna. Men utan trafikavgaser skulle 21 barn bara i Malmö slippa utveckla astma årligen.

Luftföroreningar

Förbränning av fossila bränslen som diesel och bensin – och i andra länder kol – har nyligen visat sig stå för ett av fem dödsfall eller 8,7 miljoner förtida dödsfall globalt. Det är numera fler som dör av luftföroreningar från fossila bränslen som bidragande orsak än de som dör på grund av rökning. 8,7 miljoner är en hisnande hög siffra som vida överstiger antalet döda på grund av HIV, tuberkulos och malaria tillsammans.

En glädjande nyhet är att Kina minskat sin användning av fossila bränslen med nästan hälften på bara några år, vilket innebär 2,4 miljoner färre dödsfall sedan år 2012.

Vattenbombning för att dämpa en skogsbrand under sommaren 2018.
Vattenbombning för att dämpa en skogsbrand under sommaren 2018.
Foto: Mats Andersson/TT
Skogsbrand utanför Broby bekämpas.
Skogsbrand utanför Broby bekämpas.
Foto: Bosse Nilsson

Även Sverige drabbas

Klimatförändringarnas hälsopåverkan kommer att drabba de fattigaste länderna hårdast, men även vi i Sverige drabbas. De flesta minns värmeböljan 2018 som ledde till 600 värmerelaterade dödsfall i Sverige och en torka i Skåne där bönderna tvingades nödslakta sina djur i brist på vall och bete.

Med klimatförändringar så ökar sannolikheten för extremväder, det kan vara värmeböljor, extrema regn och köldknäppar. Värmeböljor leder till torka och en högre risk för skogsbränder. Skogsbrändernas sotpartiklar kan transportera sig långa sträckor så att vi kan känna av dem även om bränderna sker i Ryssland eller vid Medelhavet.

quote
Skogsbrändernas sotpartiklar kan transportera sig långa sträckor så att vi kan känna av dem även om bränderna sker i Ryssland eller vid Medelhavet.

Förändringar av klimatet påverkar också hela ekosystem och det blir lättare för sjukdomsbärande myggor eller fästingar att överleva i nordligare klimat. Är man pollenallergiker så märker man redan hur pollensäsongerna börjar tidigare vissa år.

Omställning

Vi kommer att vara tvungna att ställa om våra samhällen för att minska klimatförändringarna, och denna enorma utmaning kan vi vända till något positivt. Om städer byggs om för att minska biltrafiken kan de bli trevligare att vistas i med mindre buller och luftföroreningar och mer yta till härliga cykelvägar och gröna miljöer.

quote
Bilen har fått ta en alltför stor plats i staden och det är dags att vi under detta århundrade bygger städer för människor och inte för bilar.
Picknick i Tivoliparken, Kristianstad. Fler grönområden har stor betydelse, på flera vis.
Picknick i Tivoliparken, Kristianstad. Fler grönområden har stor betydelse, på flera vis.
Foto: Bosse Nilsson

Med pandemin så har vi lärt oss att uppskatta hälsan och det finns stora hälsovinster att göra när trafiken minskar och det känns tryggt att låta barnen cykla till skolan. För bilen har fått ta en alltför stor plats i staden och det är dags att vi under detta århundrade bygger städer för människor och inte för bilar.

Naturligtvis skall det göras på ett respektfullt sätt så att de som inte kan förflytta sig på cykel och till fots får en möjlighet att ta sig fram. Bilen behöver användas av färre och vid färre tillfällen, alla kanske inte behöver en egen bil.

Bilarna tar plats som kan användas till annat och när vi nyligen har undersökt förtätningsprojekt i Helsingborg och Malmö fann vi att ytan för parkeringar ofta översteg ytan för bostadsnära grönytor. För de som inte har en egen trädgård är bostadsnära grönytor viktiga, något vi många känt inte minst under pandemin.

Biltrafik har negativ effekt på luften.
Biltrafik har negativ effekt på luften.
Foto: Erik Svensson

Paris! Också i Kristianstad?

Stora förändringar är på gång runt om i världen, ett exempel är Paris som byggs om till en stad där man ska kunna nå det mesta man behöver genom cykling och gång. För en stad som Kristianstad – som har Parisliknande boulevarder – kan det vara värt att nämna att Paris paradgata Champs-Elysées byggs om till en gata främst för mänskliga möten i gröna miljöer, där biltrafiken får stiga åt sidan.

quote
För en stad som Kristianstad – som har Parisliknande boulevarder – kan det vara värt att nämna att Paris paradgata Champs-Elysées byggs om till en gata främst för mänskliga möten i gröna miljöer, där biltrafiken får stiga åt sidan.

Storstäder i andra länder – som Milano, Berlin och London – har tagit tillfället i akt och under pandemi-nedstängningar byggt om bilvägar till cykelvägar. Men för att göra det krävs aktiva beslut i form av en hälsofrämjande stadsplanering som vågar välja bort parkeringsplatser, externa köpcentrum och bilvägar till förmån för bättre kollektivtrafik, grönområden, gång och cykelvägar. Allt detta ger i slutändan friskare barn.

Pokemonmöte i gröna Tivoliparken.
Pokemonmöte i gröna Tivoliparken.
Foto: Lasse Ottosson

Det krävs att vi vågar börja tänka nytt och ställa krav på rätten till frisk luft för oss själva, men inte minst för barnens skull. På så sätt blir vår klimatomställning en enorm möjlighet för vår hälsa.

Av: Ebba Malmqvist, Ralf Rittner, Anna Oudin

quote
Det krävs att vi vågar börja tänka nytt och ställa krav på rätten till frisk luft för oss själva, men inte minst för barnens skull. På så sätt blir vår klimatomställning en enorm möjlighet för vår hälsa.

Lär mer

Tips & Om Klimatfredag

Tips på fördjupning i former av film, artiklar och rapporter:
Om Klimatfredag
Under år 2021 planerar kulturredaktionen att ägna en del av fredagens kultursidor åt klimatfrågorna.
En stomme i denna satsning är att lyfta fram forskare och forskning från Lunds universitet, och dess olika institutioner inriktade mot klimat- och hållbarhetsfrågor.
Dagens artikel är skriven av tre personer knutna till forskargruppen Miljö, samhälle och hälsa, vid Lunds universitet. De tre är Ebba Malmqvist, docent i Miljömedicin, Ralf Rittner, doktor i Miljömedicin samt Anna Oudin, docent i Epidemiologi.
Tidigare artiklar i satsningen Klimatfredag har bland annat handlat om klimatengagerade författare, elcyklar, klimatenkät, ekofascism och bokrecensioner.
Alla texter i satsningen finns att läsa på webben. Sök efter ”Klimatfredag” på kristianstadsbladet.se.
Ebba Malmqvist, docent i Miljömedicin vid Lunds universitet
Ebba Malmqvist, docent i Miljömedicin vid Lunds universitet
Foto: Privat
Anna Oudin, docent i Epidemiologi vid Lunds universitet
Anna Oudin, docent i Epidemiologi vid Lunds universitet
Foto: Privat
Ralf Rittner, doktor i Miljömedicin vid Lunds universitet
Ralf Rittner, doktor i Miljömedicin vid Lunds universitet
Foto: Privat

Läs mer