Kritik när bibliotek förnyas

– Det här är en generell trend, säger Niclas Lindberg, generalsekreterare i Svensk Biblioteksförening.

Lindberg menar att folkbiblioteken i Sveriges 290 kommuner måste hänga med när samhället förändras och allt mer material finns digitalt och inte enbart knutet till tryck text i bokform.

– Bibliotekens kärnuppgifter är att samla, ordna och tillgängliggöra information. När informationen får nya sätt att färdas så måste uppgiften ta sig andra uttryck än att bara ha böcker i hyllor, säger han. På stadsbiblioteket i Malmö sjösätts nu ett treårigt förändringsarbete som ger mindre plats för böcker och mer för möten och evenemang. Ambitionen är att locka fler än dagens 900 000 årliga besökare.

– Vi ska öppna fler dörrar, sade bibliotekschefen Elsebeth Tank när hon på torsdagen presenterade en del av satsningarna: en internationell författarscen, ett digitalt center för lärande, ett debattforum för aktuella samhällsfrågor, ett internetkafé och möjligt samarbete med bibliotekshusets grannar som Sagolekplatsen, Slottsparken och badhuset Aq-va-kul. Debatten har hittills gällt utrensningen av böcker. Gallring sker årligen, men årets utrensning i Malmö kan landa på över 20 ton. De utgallrade böckerna har hittills främst malts ner till returpapper, men opinionstrycket kan leda till att fler säljs eller skänks bort.

Niclas Lindberg ser ingen dramatik. Faktaböcker med föråldrad och felaktig information har ingen nytta av och när bokexemplar blir utslitna är det naturligt att göra sig av med dem.

Men Mats Söderlund, ordförande i Sveriges Författarförbund, oroas av minskade bokbestånd när bibliotekens utgallring ökar och inköpen minskar.

– Man frågar sig vad det på sikt betyder för allmänhetens tillgång till litteraturen, säger han. (TT)