GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

"Medial uppmärksamhet krävs för att politikerna ska engagera sig i klimatfrågan”

Del 2 av 10 av kultursidans klimatserie ”10 år” där Virve Ivarsson intervjuar insatta i klimatkrisen om hur vi kan lösa den. Thomas Frostberg är ekonomireporter på Sydsvenskan sedan 2009, arbetar parallellt med hållbarhetsbevakning för Dagens industri och har varit redaktör för DN Global utveckling. Han tycker att klimatbevakningen för ofta hävdar att läget är kört.
Publicerad 24 juli 2020 • Uppdaterad 6 augusti 2020
Thomas Frostberg, ekonomireporter med lång erfarenhet av att bevaka hållbarhetsfrågor,  tycker att det finns för lite journalistik som skriver om klimatet på ett pedagogiskt sätt. Foto: Jenny Leyman
Thomas Frostberg, ekonomireporter med lång erfarenhet av att bevaka hållbarhetsfrågor, tycker att det finns för lite journalistik som skriver om klimatet på ett pedagogiskt sätt. Foto: Jenny Leyman
Foto: Jenny Leyman

Hur skulle du beskriva den journalistiska rapporteringen om klimatfrågan i Sverige?

– Jag skulle säga att det finns ett före och efter sommaren 2018. Redan innan dess fanns det en hel del duktiga journalister, men de fick inte det utrymme som de förtjänade. Jag brukar säga att redaktionerna återuppväckte sina klimatreportrar kring klimattoppmötena, men sedan glömde bort dem igen.

– Men när det blev värmebölja och stora bränder sommaren 2018 så insåg redaktionerna på allvar att klimatet är en stor fråga. Men då blev det paradoxalt nog så poppis att skriva om klimatfrågan att reportrar som verkligen kunde frågan hamnade i skymundan. Att redaktionerna brustit i det har lett till att klimatrapporteringen ofta handlat mer om det politiska spelet än sakfrågor.

Och vad är problemet med det?

– Att jag tror att det är ganska svårt för en vanlig läsare att orientera sig i klimatfrågan och få välgrundade åsikter, att till exempel förstå energifrågan och bilda sig en uppfattning kring om vi till exempel bör ha kärnkraft eller inte. Men det finns för lite journalistik som skriver om klimatet på ett pedagogiskt sätt. Tvärtom skriver många på ett sätt som förutsätter att läsaren redan är med på vad klimatkrisen innebär eller vad som bör göras åt den.

– Och så tror jag rapporteringen fokusera för mycket på att ”nu är det snart kört”-spåret. Det riskerar att bli lite som sagan om pojken som ropar ”Vargen kommer” - att man ropar det så många gånger att ingen lyssnar sedan när det faktiskt är sant.

Hur hade du önskat att den mediala bevakningen av klimatfrågan såg ut?

– "Organisationen Solutions journalism network, som är grundad av två gamla New York Times-journalister, har tagit fram en metod för att hur man bedriver journalistik som fokuserar på lösningar. Den går ut på att man ska belägga och förklara problemet ordentligt, inte påstå att det bara finns en lösning och inte bygga enskilda hjältar. Och de lösningar man håller fram ska vara sådana som visat sig fungera, inte fria fantasier om vad som kanske skulle kunna bli möjligt."

– Sedan borde redaktionerna utbilda alla medarbetare i de här frågorna - inte bara tillsätta en klimatreporter. För klimatfrågan är ingen enskild fråga utan går in i alla andra ämnen.

Du har observerat att näringslivet generellt blir allt mer intresserat av hållbarhetsfrågor. Vad beror det på, tror du?

– Att företag söker hållbara affärer. De frågar sig: ”Har jag en produkt som kommer finnas kvar?" Av de skälen drar sig många nu ur investeringar i kol och olja, för att det är produkter som är på väg bort.

– Och det är egentligen av samma anledning som mediebranschen borde se till att få en bättre klimatbevakning - för att det är en hållbar affär. Men en annan anledning är att om det inte finns en tillräckligt stor medial uppmärksamhet kring en fråga så blir det svårt för politikerna att engagera sig själva och andra i den. Helt enkelt för att det då blir för svårt för klimatfrågor att få genomslag, säger Thomas Frostberg.

Fakta

10 år

Kultursidans serie ”10 år” är en lösningsinriktad intervjuserie i tio delar där Virve Ivarsson intervjuar insatta om klimatkrisen. Har du tips på någon vi borde intervjua eller undrar du någonting om klimatet som du skulle vilja att vi tog reda på? Mejla din fråga och eller ditt tips till kultur@kristianstadsbladet.se

Virve IvarssonSkicka e-post
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.