Olof Palmes arv förs vidare av John le Carré

John le Carré, författaren som skrivit flera av romankonstens främsta samtidsskildringar ur spionvärldens horisont, heter egentligen David Cornwell. Det är privatpersonen, den nyfikne och medmänsklige 88-årige Cornwell, som talar i Stockholms konserthus Grünewaldsal i Stockholm. Bakom honom, en svartvit bild, där Olof Palme blickar ut, intensiva ögon under nästan lika oregerliga ögonbryn.

Cornwell, alias le Carré, säger att han försökt komma in i, förstå och delta i Palmes tänkande och politiska gärning. Med exakta formuleringar väver le Carré sina tankar och farhågor över vår tid in i det politiska arv som Palme lämnade efter sig, Palmes vilja "att vara irriterande, att inte bli kategoriserad".

Och så liknar le Carrés retorik politikern Palme som kunde reta världsledare besinningslöst.

- Jag vill ha honom här, nu när råttor har tagit över vårt skepp, säger le Carré och hänvisar till att Londonklockan Big Ben snart klämtar slaget då Storbritannien lämnar EU, "om nu inte Big Ben var satt ur funktion".

Han jämför sedan den brittiske premiärministern Boris Johnsons agerande med den ledande nazisten, propagandaministern Joseph Goebbels, där sanning blivit överflödig.

Den mjuka stämman levererar kirurgvass kritik. John le Carré säger att Rysslands president Vladimir Putin och USA:s president Donald Trump lyckats ena sig med Johnsons Storbritannien och göra resten av Europa till fiende.

Hela le Carrés tal publiceras av brittiska tidningar, och jämförelsen från en av landets mest inflytelserika författare lär väcka ilska i Storbritannien.

John le Carré säger sig känna ett släktskap med Palme sedan han lärt sig mer om den mörade statsministern, och han påminner om att Palme sade vad han ansåg och nämner bland annat jultalet 1972 om Vietnamkriget: "Man bör kallas saker och ting vid deras rätta namn. Det som pågår i Vietnam är en form av tortyr" sade Palme och USA bröt de diplomatiska kontakterna.

I salen sitter många av dem som stod Palme nära. Pristagaren introduceras av toppdiplomaten Pierre Schori. Längst fram sitter Ingvar Carlsson som säger att han nu ska återuppta läsandet av le Carré, trots att han inte är förtjust i spionromaner. FN:s tidigare vice generalsekreterare och utrikesministern Jan Eliasson, säger sig ha läst flera av le Carrés böcker.

Liksom flera andra diplomater i salen befann sig Eliasson i den hårda gråzon i Berlin, när kalla krigets gräns byggdes med ståltråd och mur och rädsla. Han verkade också i den västtyska huvudstaden Bonn där le Carré verkade som brittisk spion innan han 1963 fick genombrottet med boken "Spionen som kom in från kylan".

Sedan fortsatte John le Carré i romanform att genomskåda maktens hyckleri och brister under det kalla kriget, och efter det, i en värld där politik kantas av girighet och lögn.

I spionernas värld har le Carré skapat huvudpersonen George Smiley, spionen som kommit att karakterisera de mörka gråzonerna i kalla krigets hårda maktspel. En karaktär som ibland tog över författarens eget liv.

Men i det fiktiva mötet med Olof Palme, som han försökte tränga in i och förstå, fick han en oväntad kunskap på lunchen med Palmes barn före prismottagandet.

- Av alla mina karaktärer så är kanske Olof Palme också mest lik George Smiley. Han läste tydligen mina böcker, och hänvisade alltid bara till Smiley, svarar John le Carré på frågan om de båda, Palme och le Carré, faktiskt var ömsesidiga själsfränder.