Sommar i P1: Olof Röhlander
Olof Röhlander har den sympatiska egenskapen att han först beskriver sig själv som en medelmåtta. Sedan ägnar han en och en halv timme åt att bevisa detta. Skulle man kunna skriva om man ville vara infam.
Sammantaget är emellertid programmet ganska trivsamt och det är uppenbarligen en person som har ett personligt förhållande till sin musik vi lyssnar på.
Egentligen är det lite förvånande att Sveriges Radio har ett så stort antal sommarvärdar som framträder i sin professionella egenskap. Jag menar, att de får bre ut sig så mycket om sin verksamhet och hålla små föredrag av samma typ som de tar betalt för.
Olof Röhlander ägnar sig bland annat åt mental träning. Sommarprogrammet innehåller många kloka reflektioner men också en del historier ur hans liv. Tack för det!
Ibland blir det ändå lite för mycket av coachning och för lite som gör att man drar på smilbanden.
En liten bock i kanten för att producenten för programmet borde ha coachat Olof Röhlander så att han inte lät som om han talade till en mellanstadieklass. Hans röst och satsmelodi är helt okej de första minuterna, men sedan eldar han upp sig och låter på ett sätt som kanske passar i en aula, men inte när mikrofonen sitter två decimeter från munnen i en dämpad radiostudio. Det är sånt som radiofolk borde veta.
