Uppståndelser och odödlighet

1. Den svensk-israeliska organsoppan

Aftonbladets publicering av Donald Boströms artikel "Våra söner plundraspå organ" (17/8) visar på en skandalös brist på förmåga att känna igen antisemitisk mytbildning. En annan, mindre allvarlig fördom som publiceringen riskerar förstärka är den som säger att kultursidor är platser där det är fritt fram att ge uttryck för hur dåligt underbyggda spekulationer som helst (jo, det finns de som tänker så).

2. Bergman lever

Okej, det var i förrförra veckan som Sparks hade premiär på sin radiomusikal "The Seduction of Ingmar Bergman". Men den har ju gått i repris, och ligger kvar på nätet. Bergman har fortsatt vara aktuell också genom den spännande följetongen om försäljningen av Fåröhuset och premiären för "Scener ur ett äktenskap" som pjäs på Dramaten. Heja Ingmar.

3. Kontrafakticitet

Två uppmärksammade exempel på kontrafaktisk berättarkonst har mött offentligheten under veckan, och båda anknyter till Tredje riket: Tony Samuelssons roman "Jag var en arier" och Quentin Tarantinos film "Inglourious Basterds". Jag vet inte om det ska ses som en trend, men i vilket fall som helst är det inte svårt att förstå varför andra världskriget och nazismen fortsätter leva sitt eget liv inom konstarterna. Varför Vetenskapsradion Historia i P1 måste låta en professionell historiker diskutera historisk korrekthet till och med när det handlar om en så uppenbart respektlös bearbetning av det förflutna som Tarantinos är dock svårare att greppa. Eftersom det handlar om en regissör som är mer intresserad av filmhistoria än det historiska skeendet i sig vore det kanske mer relevant att bjuda in en filmvetare till studion.