Vattnet i fara när klimatet förändras
I dagsläget har Sverige både bra kvalitet på vatten och en god försörjning. Men när vädret blir mer extremt rubbas vattnets kretslopp och systemet sätts på prov.
– Som vi har sett de senaste åren, både i form av torka på Öland och Gotland och nu senast skyfall i Gävle, kommer det med klimatförändringarna bli mer tät och lokal nederbörd och också tätare torrperioder, säger Tord Svedberg, som lett ett projekt om hållbar vattenförsörjning vid det fristående expertorganet Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien (IVA).
Han beskriver hotet mot vattenförsörjningen som nära, om än inte akut i dagsläget.
Tio förslag
Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien pekar ut tio åtgärder som ska säkerställa att Sverige har en hållbar vattenförsörjning på sikt.
– En långsiktig strategi på nationell nivå
– Ta fram bättre data- och analysmodeller för hur ett förändrat klimat påverkar vattnet
– Låt mer planering utgå från avrinningsområden i stället för från enskilda kommuner
– Samla vattenfrågorna på färre departement och lägg det övergripande ansvaret på en enda myndighet
– Ta bort juridiska hinder för kommuner att samarbeta kring vattnet och skapa ekonomiska incitament för det
– Investera mer i vatten- och avloppssystemen
– Investera mer i forskning i vattenfrågor
– Utvärdera och klargör hur Sverige ska implementera EU:s vattendirektiv
– Överväg att införa en allmän vattenavgift för uttag utanför VA-systemen
– Formalisera arbetet i Vattenplan 2045, med bred politisk förankring
(Källa: Rapporten "Agenda för hållbar vattenförsörjning", IVA)
Växande kostnader
I Sverige finns vattenledningar som tillsammans skulle kunna ledas närmare fem varv runt jorden, men de börjar bli gamla. Branschorganisationen Svenskt Vatten har beräknat att de totala kostnaderna för kommunala vatten- och avloppssystem nästan kommer att fördubblas fram till år 2040.
– Det är rätt stora investeringar som krävs, både för att reparera men också för att bygga ut, säger Tord Svedberg.
IVA:s projekt har resulterat i en rapport som ska lämnas över till regeringen. I den föreslås en sammanhållen strategi för att säkra vattenförsörjningen.
Framför allt pekar experterna på att det i dag inte är tydligt vem som bär det största ansvaret för detta.
– Vi säger att det finns för många stuprör och för få hängrännor. Det finns nio departement och ett stort antal myndigheter som hanterar vattenfrågorna. Vi tror inte att de går att samla på ett enda departement, men de bör samlas på färre och en myndighet bör få ett övergripande ansvar för frågor som rör sötvattnet, säger Svedberg.
Havs- och vattenmyndigheten ligger närmast till hands, anser IVA.
Behövs samarbete
Dessutom rinner vattnet mellan kommunernas ansvarsområden – genom större avrinningsområden där problem kan hamna nedströms på andra sidan kommungränsen. Små kommuner har inte tillräckliga resurser och regelverket hindrar ordentlig samordning kring vattnet mellan flera kommuner.
– Vi försöker lyfta fram de lågt hängande frukterna, det vi borde kunna göra redan nu: Se över plan- och bygglagen, se över att vi får en bättre samverkan mellan kommuner och att samla ansvaret för förvaltningen, säger Tord Svedberg.
En referensgrupp med representation från samtliga riksdagspartier har följt projektet. IVA vill att de enas bakom en konkret tidsplan, Vattenplan 2045, för att undvika att åtgärder skjuts fram i tiden. (TT)
Martin Mederyd Hårdh
