Malin Lernfelt: Akademiseringen är ett feltänk
Nyligen röstade riksdagen igenom ett förslag från regeringen om att göra alla gymnasiets yrkesprogram högskoleförberedande. Skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) har tidigare uttryckt att reformen behövs för att kunna tillgodose svenska företags behov av kompetensförsörjning. Det råder i dag akut brist på gymnasialt utbildad arbetskraft som bland annat elektriker, rörmokare och barnskötare. Genom att införa grundläggande högskolebehörighet är tanken att de yrkesförberedande programmen göras mer attraktiva.
På liknande sätt resonerar fler av de organisationer som lobbat för nyordningen. Caj Louma, chef för kompetensförsörjning hos branschorganisationen Transportföretagen, menar att ”automatisk högskolebehörighet stärker yrkesutbildningarnas status och därmed deras attraktionskraft”. Organisationen Företagarna tycker att ”beslutet ger en tydlig signal till elever och föräldrar att yrkesprogrammen innebär stora möjligheter, på både kort och lång sikt”.
Ett av de partier som röstade emot att yrkesprogrammen även ska vara högskoleförberedande var Liberalerna. Det var klokt. De resonemang som bland annat regeringen, Moderaterna och delar av näringslivet för – och som ligger bakom nyordningen – är inget annat än ett gigantiskt feltänk. Det är just den destruktiva idén om att akademisk kompetens alltid är mer värdefull, som försatt landet i den hopplösa situation vi befinner oss i.
”Människor är bra på olika saker och har olika intressen.”
Sverige har i dag en omfattande överutbildning. Antalet högskoleutbildade har ökat långt mer än de faktiska kraven i arbetslivet. Företag och myndigheter kräver ofta tre års högskoleutbildning för tjänster som tidigare gick utmärkt att ansvara för om man gått ut gymnasiet. För den enskilde innebär det onödig skuldsättning. För samhället handlar det om ett omfattande slöseri med skattemedel. Det är alltså den utvecklingen som de partier som röstade ja vill fortsätta driva på.
Dessutom kommer nyordningen att skrämma bort eller slå ut många av de elever som verkligen vill gå yrkesprogram och som däremot inte är intresserade av att läsa svenska och engelska på den nivå som krävs om man ska gå vidare till högre studier. Visserligen ska det gå att välja bort vissa kurser på de nya yrkesprogrammen. Men signalen samhället skickar är att alla som gör det, och inte läser fullt program, är lite sämre.
Det finns redan möjlighet för alla som läser yrkesprogram att istället lägga till högskoleförberedande kurser. Vilket är betydligt bättre. Man kan dessutom läsa in behörighet efteråt.
Människor är bra på olika saker och har olika intressen. Vill man öka intresset för att plugga till rörmokare eller elektriker är det rimligtvis bättre att faktiskt lyfta fram vilka karriär- och löneutvecklingsmöjligheter som finns för duktiga hantverkare istället för trycka in högskoleförberedande kurser i yrkesprogram. Eller varför inte börja med att prioritera att fler unga går ut grundskolan med fullständiga betyg och klarar gymnasieskolan?
