Johanna Nylander: Arbetskraftsinvandrare måste få rimliga villkor
Nästa regering måste ta tag i Migrationsverket. Trots att myndigheten varit högaktuell i de senaste årens flyktingkriser och den aldrig riktigt klarat av sitt uppdrag, har debatten sällan handlat om styrningen av myndigheten. Det var tydligt när verket tvingade krigsflyende ukrainare stå i kö i flera dagar för att få rätt papper. Det är tydligt nu.
Sedan den nya lagen för arbetskraftsinvandrare började gälla den 1 juni i år ger Migrationsverket bara arbetstillstånd i sex månader för alla anställningar som börjar med en provanställning. Det ger en rad olika konsekvenser, inte minst i kombination med långa handläggningstider.
Dels får arbetstagaren inte folkbokföra sig i landet då arbetstillståndet är för kort. Det i sin tur gör det svårt att lösa allt det där praktiska vardagliga som man kan tänkas behöva om man flyttar till ett nytt land för att arbeta. Som bostad, bankkort, personnummer och mobilabonnemang. Arbetstagaren blir beroende av att arbetsgivaren kan fixa med speciallösningar, och det blir dyrt för alla inblandade. Det alltmer kontantfria samhället gör det inte direkt enklare.
”Människor hamnar i en byråkratisk rävsax.”
Dels gör de långa ledtiderna ofta att Migrationsverket hinner godkänna arbetstillståndet först efter, eller nära, det startdatum som arbetsgivaren sökt tillståndet för. Med tvååriga tillstånd var det inte ett jättestort problem, men för att få fortsätta jobba under tiden som arbetsgivaren söker om förlängning av tillståndet måste arbetstagaren ha jobbat i ett halvår. Annars får man arbetsförbud under omsökningsperioden.
Dagens situation har alltså lett till ett stort moment 22 skapat av Migrationsverket självt. Handläggningstiderna är så långa och tillståndstiderna är så korta att myndigheten inte hinner med. Människor hamnar i en byråkratisk rävsax.
Situationen för arbetskraftsinvandrare har varit svår länge. Sverige har under Socialdemokraterna varit notoriskt usel på att behålla kompetent personal i landet. Människor med arbete i branscher som skriker efter personal utvisas för tidigare arbetsgivares missar. De nya reglerna hade som ambition att förhindra det, men Migrationsverket har i stället fått en högre arbetsbörda, och gjort det ännu svårare att rekrytera från länder utanför EU.
Fusk och utnyttjande måste givetvis beivras, men när Migrationsverket inte ens kan hålla sina handläggningstider kortare än tillstånden de lämnar ut, då behövs ett rejält omtag av myndighetens kärnuppgifter. Reglerna måste förenklas och automatiseras, både för att hålla rättssäkerheten uppe för dem som kommer hit för att jobba, och för att Sverige inte ska tappa i tillväxt mot omvärlden. När de tre största partierna verkar vara eniga om att vilja ha en stram migrationspolitik, borde högersidan i alla fall kunna styra upp ett fungerande spår för arbetskraftsinvandrare.
Johanna Nylander är fristående krönikör på ledarsidan.
