Även Greta har åsikter
Dagens Nyheters söndagsnummer skulle vara åsiktslöst. Det som en slags markering om att klimatkrisen är fakta, inte en åsikt. Martin Jönsson, redaktionell utvecklingschef, förklarade i en text att ”Ledare och debatt utgår”.
Det var en märklig markering. Som att fakta och åsikter står i motsats till varandra, att det ena är tungt och viktigt, det andra lätt och oviktigt. Om klimatkrisen är den viktigaste frågan för mänskligheten enligt tidningsutgivaren är det rimligen något som bör synas på tidningens ledar- och debattplatser.
Och faktum var att det gjorde det. Den gästande chefredaktören Greta Thunberg författade en text som förklarade söndagstidningens mål och mening. En principbärande ledare, således.
Greta Thunberg skrev bland annat: ”Det här är den svåraste och mest krävande frågan mänskligheten ställs inför. För den utmanar våra värderingar och ställer oss inför frågeställningar vi hittills sopat under mattan. Den utmanar rådande världsordning.” Ledaren var kritisk till medierna, även DN, vilket också var anledningen till att ett nummer fick Greta Thunberg som gästande chefredaktör.
Däremot var Greta Thunberg och DN vagare och svagare i att konkretisera vilka åtgärder som ska vidtas för att lösa klimatkrisen. Att komma fram till lämpliga och fungerande lösningar är ofta svårare än att konstatera problem.
Meningen om att utmana rådande världsordning öppnar en mängd frågor.
Exakt vilka delar av den rådande världsordningen är det som måste utmanas och på vilket sätt? Är det dagens globala institutioner som brister? Är det de nationella demokratierna som har fallerat och behöver stöpas om? Thunberg skriver förvisso i ledartexten att hoppet står till folkbildning och demokrati, men räcker det med folklig upplysning, eller krävs det andra åtgärder? Är det ett nytt globalt ekonomiskt system som ska införas? Är marknadsekonomin en förutsättning för att ta fram ny teknik som kan möta klimatutsläppen eller är den ett hot? Är befolkningsutvecklingen ett grundläggande problem – och hur ska det i så fall ordnas? Vilka typer av energisystem är bra, vilka är dåliga? Är kärnkraft en fara eller en nödvändighet? Ska matproduktionen utvecklas med genteknik, ska man utgå från konventionella odlingsmetoder eller driva på för ekologiska? Ska resurserna läggas på att mota klimatutvecklingen eller på att försöka möta effekterna av den? Hur ska nationerna i de nordliga välfärdsländerna förhålla sig till en ökande delvis klimatdriven utflyttning från redan krisande delar av världen?
Klimatfrågan skiljer sig inte från andra stora mänskliga angelägenheter. Den är full av svåra frågeställningar, motsättningar och avväganden.
Att beskriva utvecklingen till följd av att klimatet förändras är en sak. Det är en god ambition. Dagens Nyheter lyfte på ett förtjänstfullt sätt fram många påtagliga förändringar för livets förutsättningar som sker runt om i världen. Att samla i och för sig väl kända exempel i ett och samma nummer ger onekligen en tyngd. Men att ge en ödesmättad svart bild av jordens tillstånd och framtid räcker inte. Det minst lika viktiga är att svara på frågorna om hur den ska göras lite ljusare. Att svänga undan det, att till och med göra en grej av att vara åsiktsfri är det enkla vägvalet.
Det är inte främst andra beskrivningar av jordens tillstånd som efterlyses här. Prognoser, modeller och förutsägelser om utvecklingen av klimatet är självfallet en fråga för vetenskaplig forskning och debatt. Liksom de vetenskapliga möjliga lösningarna. Men det är bara början.
Svaret på hur problemen ska åtgärdas och mötas är avgörande. För att komma framåt är debatten och åsikterna alldeles livsnödvändiga. Och för läsarna är det av stor betydelse att veta vad Greta – och DN – föreslår för lösningar. Hur ska man annars veta om man vill ställa sig bakom hennes eller DN:s kamp? Åsikter är inget DN eller någon annan tidning ska skämmas för, tvärtom är det en livsviktig del av tidningarnas själ.
