Bankskatten skrämmer iväg banken

Affärsplanen för Sverige lät riktigt lovande när Löfven (S) presenterade den 2012. Arbetslösheten skulle vara EU:s lägsta 2020. Den blivande statsministern utryckte oro för att så många forsknings- och utvecklingsjobb lämnar landet. Och det utlovades en ”strategisk samverkan med näringslivet”.

Ack, så illa det blev.

Regeringens förslag om höjda bankavgifter, reserven som ska kunna användas vid en bankkris, får Nordea att överväga en flytt av huvudkontoret. Bankens egen kostnadsberäkning visar att den årliga avgiften kan öka från en halv miljard till sex miljarder, en form av förtäckt skattehöjning.

Det går förstås att resonera kring bankernas ekonomiska ansvar för statens finanser. Privatiserade vinster och socialiserade förluster var inget som ökade förtroendet för kapitalismen i samband med finanskrisen.

Nordea har en omsättning på drygt 100 miljarder kronor. Det fjärde kvartalet 2016 var rörelsevinsten 12 miljarder. Samtidigt står banksektorn för ungefär fyra procent av BNP, vilket gör Sverige känsligt för en bankkris. Därför bör bankerna ta ett större ansvar när det kommer till att reglera risktagande, en linje som också drevs av Anders Borg (M) i Alliansregeringen.

Ändå är finansminister Magdalena Anderssons (S) nonchalans mot Nordea häpnadsväckande. Innan ägandet i Nordea såldes tjänade staten mångmiljardbelopp på banken, pengar som gick rakt in i välfärden. Att Andersson lojt förklarar att riskerna för skattebetalarna blir mindre utan Nordea på svensk mark är en historielös hållning från regeringens sida.

Det politiska tonläget har betydelse. S och MP:s föreslagna ”bankskatt”, en särskild löneavgift på 15 procent i finansbranschen, gör det redan svårare för näringslivet att dra nytta av Brexit. Hotet om en flygskatt har i sin tur fått SAS att tala om en flytt långdistanslinjer från Sverige.

När anrika företag och arbetsgivare som SAS och Nordea börjar tvivla på framtiden i Sverige kan det inte raljeras bort som högergnäll.

Allra minst av den finansminister som lånar pengar i högkonjunktur.