Benjamin Dousa: Benjamin Dousa: Katederundervisning ger goda resultat
Alla har vi en relation till skolan, som elev eller före detta elev, som förälder eller anställd. Ändå tycks myter och osanningar få dominera stora delar av skoldebatten, och några av dem tänkte jag plocka isär nu.
Myt nummer ett: Mer pengar leder till bättre resultat. I en av de mest omfattande studierna som gjorts på området, med över 260 000 elever från 39 olika länder, visar att efter en viss nivå (för att täcka studiemedel, lokalhyra, rimliga lärarlöner med mera) leder inte mer pengar till högre resultat. Istället är helt andra saker avgörande för att barnen ska lära sig mer såsom undervisningsmetod, centralt rättade prov och lärarnas självbestämmande.
Myt nummer två: Valfrihet leder automatiskt till kvalitet. När friskolereformen sjösattes på 1990-talet var den borgerliga förhoppningen att kvaliteten skulle öka. Logiken är enkel: Får barn och föräldrar bara välja skola själva kommer de att rata dåliga skolor som då antingen behöver förbättra sig eller lägga ned. Men effekterna av valfrihetsreformer är små, särskilt i Sverige. Det anses bero på i huvudsak två skäl. För det första är det få orter utanför storstäderna där det råder stor valfrihet i praktiken. För det andra är kvalitet relativt svårbedömt när det kommer till skolan, och jämförelseverktyg för föräldrar finns knappt.
”Man kan i dag inte med säkerhet säga att en genomförd lärarutbildning ens har en positiv effekt på undervisningen.”
Myt nummer tre: Kommunaliseringen förstörde skolan. Att dåvarande skolminister Göran Persson (S) drev igenom att kommunerna tog över ansvaret för grund- och gymnasieskolan från staten i slutet av 80-talet anförs ofta som ett stort misstag. Lärarfacken och Liberalerna (som vill återförstatliga skolan) är högljudda kritiker av kommunerna som huvudmän. Sanningen är dock att evidens pekar på att förändringen inte har haft någon effekt på kunskapsresultaten. Däremot tycks kommunpolitikerna faktiskt vara bättre på att hålla i skattebetalarnas pengar än rikspolitikerna, vilket har gjort att kostnadsökningen har minskat.
Men om det inte är pengar, konkurrens eller vem som är huvudman som påverkar elevers inlärning, vad är det då? Jo, det som händer i klassrummet. Det vi vet har effekt är traditionell katederundervisning, en lugn och ordnad studiemiljö och tydlig resultatuppföljning genom läxor och förhör.
Tyvärr präglas inte den svenska lärarutbildningen av att utveckla praktiska färdigheter hos studenterna, vilket gjort att skillnaderna i undervisningskvalitet inom skolor och mellan lärare i Sverige ökar. I dag har det gått så långt att man inte med säkerhet kan säga att en genomförd lärarutbildning ens har en positiv effekt på undervisningen.
Politikerna borde bortse från de myter som finns om skolan, och fokusera på det som faktiskt skulle göra skillnad. Som en reformering av lärarutbildningen.
Benjamin Dousa är vd för den marknadsliberala tankesmedjan Timbro. Artikeln är en krönika på ledarsidan.
