Billig mat kan komma med ett alldeles för högt pris

Epidemier förekommer naturligt hos både människor och djur. Det var till exempel ett virus som låg bakom ”säldöden” längs de svenska kusterna 1988, men det är även ett faktum att sjukdomsutbrott har att göra med vårt sätt att föda upp boskap. Att människor håller stora mängder djur nära sig har skapat förutsättningar för fler virus att spridas enklare. Coronaviruset Sars-CoV2 är också bara en av de patogener som förmodligen har hoppat över till människan från en annan art.

Stora bestånd är även en delförklaring till utbrott av sjukdomar inom en art, likt fågelinfluensan som nu härjar. Vilda fåglar kan också drabbas av sjukdomar, men ett mycket stort antal djur samlade på en liten yta, så som sker i ett industriellt jordbruk, innebär att grogrunden för virus att mutera, sprida sig och infektera många på kort tid, blir större.

Storskalig djurhållning är sålunda en riskfaktor för epidemier – och pandemier. Det är en besk sanning som vi inte har uppmärksammat så mycket som vi borde ha gjort.

Internationellt sett håller djurhållning i Sverige mycket hög standard. Vi strävar efter att djuren ska ha så goda förutsättningar som möjligt för ett naturligt beteende. Burhöns är i stort sett obefintligt i Sverige. Svenska kor betar utomhus på sommaren och grisar binds inte ihop tätt i små bås.

Men svenska konsumenter borde ändå bli mer medvetna om vilket kött och ägg de äter – och varför. Är det värt att få en billigare oxfilé från utlandet om den kommer från så kallade ”feed-lots” där djur trängs i små hagar? Köttkreaturen får också ofta äta mycket mer kraftfoder än de mår bra av, liksom mängder av antibiotika i onödan.

Det kanske allvarligaste hotet mot människan är just antibiotikaresistens. Infektioner orsakade av multiresistenta bakterier orsakar redan minst 700 000 dödsfall per år i världen. Om 30 år beräknas 10 miljoner människor dö av sjukdomar som vi i dag kan behandla relativt enkelt – om vi inte får ner antibiotikaanvändningen och får fram nya antibakteriella preparat. Cancerpatienter, för tidigt födda och transplanterade kommer att få betydligt sämre chanser att överleva. Det skulle vara som att gå tillbaka till tiden innan penicillinet fanns – när tidigare friska personer i medelåldern dog i vanlig lunginflammation.

Så vid sidan av att läkemedelsindustrin måste få fram fler verksamma mediciner mot bakterieinfektioner måste kött- och äggproducenter sluta att ge djuren antibiotika slentrianmässigt. Uppskattningsvis används 60-70 procent av all antibiotika i världen inom jordbruket. Fler länder borde förbjuda all denna överanvändning, och fler konsumenter borde uppmuntra dem som sköter om sina djur med omtanke.

Priserna på livsmedel har stigit mindre än på andra varor under de senaste decennierna. Mat har alltså blivit relativt sett billigare. Då borde vi kunna betala lite mer för kött och ägg som är producerade utan antibiotika och dålig djurhållning.

Problemet för den vanlige svensken är sällan att maten är för dyr och att vi får i oss för lite energi. Tvärtom. Alltfler lider av övervikt och fetma, vilket leder till mer sjuklighet och död – även i covid-19. Så det finns goda skäl till att äta sundare och mer hållbart.

Under påsken, där högtidsmåltider spelar en framträdande roll, finns det därför en god anledning att idka självrannsakan kring vilken mat vi väljer att köpa. Ett lågt pris i dag kan nämligen komma med ett oerhört högt pris i morgon.

Om den nuvarande pandemin ska föra något gott med sig vore det att fler blir medvetna om att antibiotikaresistensen är en tickande bomb och desarmerar den i tid.