De löjligt låga straffen för sexbrott är ett hån mot offren

”Han slog mig inte.” ”Jag sa inte nej.” ”Han kanske inte förstod att jag inte ville.”

Sådana tankar hindrar ofta sexualbrottsoffer från att anmäla. Med visst befog, för många förövare frias även när det är uppenbart att ett övergrepp har begåtts. Men det kan det bli ändring på.

Nyligen presenterades sexualbrottsutredningen, som en blocköverskridande parlamentarisk kommitté har arbetat fram (5/10). De mest uppmärksammande lagändringsförslagen är att man vill införa samtycke och ta bort våldtäktsbegreppet.

Det är bra. Alla involverade parter ska helt enkelt vilja ha sex. Det räcker inte att någon har agerat passivt. Det bör idag vara självklart att allt sex som inte sker frivilligt är övergrepp.

Att ersätta våldtäkt med sexuellt övergrepp kan låta som ett förminskande av ett allvarligt brott. Men jämförelsevis kallas allt ifrån en örfil till tortyr för misshandel. Det finns ingen tydlig skiljelinje mellan sexuellt övergrepp och våldtäkt, utan det är brottets allvar som ska bedömas. Våldtäkt är dessutom ett väldigt laddat ord som gör det lätt att felaktigt tro att våld måste vara inblandat.

Utredningen innehåller flera andra viktiga delar. Några av dem är följande:

Övergrepp som begås via internet ska kunna likställas med andra övergrepp.

I vår digitala tidsålder förändras även karaktären på sexualbrotten och därför är detta inte en dag för sent. 2013 hotade och pressade en 45-årig nätpedofil vid upprepade tillfällen 13-åriga Linn att klä av sig naken framför webbkamera. Linn orkade till sist inte och begick självmord. Mannen, som hade utsatt ett 20-tal flickor för samma sak, gick två år senare fri.

Fler förändringar som ska leda till straffskärpningar föreslås, däribland för grova sexuella övergrepp. De löjligt låga straffen för sexualbrott vi har idag är ett hån mot brottsoffer och leder till att förövare kan fortsätta begå sina brott så snart de är friade. Sverige ska vara ett land där vi tydligt ställer oss på offrens och inte förövarnas sida.

Sexualbrottsutredningens olika lagförslag behöver klubbas igenom.

Padma Schrewelius