unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Du behöver inte bli fulare för klimatets skull

Moralpanik leder sällan till rationella och effektiva lösningar. Vi bör lägga fokus på att uppmuntra de företag och forskare som leder utvecklingen för minskade koldioxidutsläpp.
Klimatmode?
Klimatmode?
Foto: HIDAJET DELIC
Detta är en ledare i Kristianstadsbladet. Kristianstadsbladets politiska hållning är liberal.

Singelkvinnor släpper ut 37 procent mer växthusgaser än män, på grund av klädinköp. Konsumtion av kläder hos kvinnor står bakom 74 kilo växthusgaser per år medan samma siffra är 54 kilo för män (SVT den 19 januari).

Man kan konstatera att innerstadsinfluencers inte alltid är så miljövänliga som de gärna vill framstå. Och är man klimatalarmist kan det åtminstone vara god sed att inte låtsas vara super-duper-miljömedveten och samtidigt göra reklam för första bästa klädmärke för att håva in några tusenlappar.

Nej visst, 74 kilo växthusgaser per år är ingen jättesiffra. Genomsnittssvensken släpper ut närmare 4,5 ton (4 500 kilo) växthusgaser per år (Ekonomifakta, 2018). 20 kilo skillnad mellan mäns och kvinnors klädkonsumtion är heller inte speciellt mycket i sammanhanget. Problemet är snarare att det slängs väldigt mycket kläder. Väldigt lite kläder och textiler återvinns.

Påpekas ska dock att man inte nödvändigtvis måste bli fulare för att signalera att man bryr sig om klimatet. Nej, nuförtiden finns mängder av alternativ för den som vill köpa nya kläder när man vuxit ur de gamla.

Klimatdebatten är full av moralkakor och bannor. Men moralpanik, ångest och skam har sällan genererat bra resultat. Det är sannolikt inte särskilt ofta sådana känslor leder till varken rationella eller effektiva lösningar.

Större fokus borde i stället ligga på alla de innovationer som kan bejaka både välstånd, tillväxt och hållbarhet. I Mörrum har Södra utvecklat en metod för att separera polyester och bomull, vilket är den vanligaste textilblandningen i kläder och textilier. Massan, som är resultatet av separationen, kan sedan användas för att tillverka nya kläder: “Nu ritar vi om kartan för mode- och textilbranschen genom att erbjuda cirkulära flöden av textilfibrer, på så sätt kan en tröja bli en tröja igen” påpekar Johannes Bogren, chef för Södra Cell Bioproducts (Södra den 4 december 2019).

På nämnda bruk framställs för övrigt tallolja, en biprodukt från massabruket, vilket senare blir biodiesel. Det används på samma sätt som vanligt diesel men minskar koldioxidutsläppen rejält. Nyligen skrev även ledarsidan om SSAB:s nyutvecklade metod för att tillverka fossilfritt stål, HYBRIT. I dag står stålindustrin bakom cirka sju procent av de globala koldioxidutsläppen. Planen är att göra stålindustrin koldioxidfri fram till 2025 (BLT den 2 oktober 2019). Inom jordbruket öppnar gensaxen för nya möjligheter för ett mer hållbart jordbruk.

Vi behöver alltså inte nödvändigtvis bli billösa, fula eller hungriga för klimatets och miljöns skull. Det finns många kloka forskare och innovativa företag som tillverkar, eller utvecklar, produkter på hållbara sätt, i cirkulära flöden, som på så vis minskar utsläppen.

Klimatdebatten borda handla mer om de många innovationer som hela tiden utvecklar nya metoder för att minska utsläppen som uppstår till följd av produktion och konsumtion. Det är helt enkelt mycket mer konstruktivt än moralpanik, skam och ångest.