Malin Lernfelt: Falsk identitet skadar både samhällskroppen och individen
Vilka vi är, vår ålder, kön, civilstånd och även andra delar av vår bakgrund har en avgörande roll i relationen till myndigheter och offentligt finansierad välfärd. När det kommer till människor födda inom landets gränser med personnummer vi tilldelats redan på BB, vilka följer oss genom livet, är det inte några svårigheter för systemen att räkna ut om vi till exempel är berättigade till barn-, studiebidrag eller pension.
Inte heller finns det några frågetecken om vi är straffmyndiga eller har rätt till reducerat straff. Har man ingått äktenskap och fått barn i Sverige är det också tydligt för samhället i vilken omfattning försörjningsskyldigheten gäller och vilka rättigheter man har i relation till varandra.
När människor kommer till Sverige utan giltiga dokument som fastställer identiteten blir situationen desto mer komplicerad. För det första för att Migrationsverket måste veta vem den sökande är för att kunna göra en bedömning av dennes asylskäl. För det andra för att identitetsfusket leder till ett skuggsamhälle där människor far oerhört illa.
”Alla rättigheter och skyldigheter vi har i Sverige är beroende att vi är de vi utger oss för att vara.”
Enligt lag åligger det den asylsökande att klarlägga sin identitet genom identitetshandlingar. Om sådana inte finns på grund av omständigheter utanför den enskildes kontroll, bör man på annat sätt kunna lämna trovärdiga uppgifter som styrker identiteten. Att ljuga är olagligt och kan leda till att Migrationsverket återkallar uppehållstillstånd och beslutar om utvisning.
Ändå uppdagas det varje år fall där människor uppgivit falska personuppgifter. De har angett ett påhittat namn, ålder eller födelseland för att öka chanserna att få stanna. De har ljugit om släktskap för att kunna hjälpa människor som annars inte kunnat komma hit få en väg in i Sverige. De har haft dubbla identiteter.
Konsekvenserna av lögnerna sträcker sig långt in i samhällskroppen. Inte bara skapar det merarbete och höga kostnader för Migrationsverket och rättssystemet. Det leder också till felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen vilket i förlängningen drabbar samhällets mest utsatta människor. Så kan vi inte ha det. Därför är det oerhört viktigt att de statliga myndigheternas arbete med att fastställa identitet på personer som kommer till Sverige är välfungerande, effektivt och rättssäkert. Häromveckan meddelande Riksrevisionen att den inleder en granskning för att klarlägga om så är fallet. Det är utmärkt.
I grunden handlar det om att vi måste ha system som skyddar och värnar både enskilda och vår gemensamma välfärd. Alla rättigheter och skyldigheter vi har i Sverige är beroende att vi är de vi utger oss för att vara.
