Sofia Nerbrand: Visste ni att 600 000 finländare är skogsägare?
I snapphanebygd kan Danmark tyckas mer bekant och betydelsefullt än det mer avlägsna Finland. Men det finns anledning att begrunda vad som händer i vårt grannland i öster.
Valresultatet på söndagen ger vid handen att det blir en högerledd regering som tar över makten efter den populära statsministern Sanna Marin (S). Och Finland blir medlem i Nato på tisdagen.
Det senare påverkar oss direkt. Sveriges försvarspolitik och planering har hittills byggt på det starka bilatera militära samarbetet. I praktiken har vi haft en tvåstatsallians med Finland, men när finländarnas försvarsmakt går in under Natoflagg kommer beslutsordningen att se annorlunda ut.
”Finland utsågs nyligen till världens lyckligaste land – för sjätte året i rad.”
Om Turkiet och Ungern håller Sverige utanför Nato en kortare tid – några månader till – spelar det inte så stor roll. Men drar förhalandet ut på tiden i åratal blir vårt territorium en svagare försvarad ”ö” mitt inne i Natoland. Det är inte en bra position, givet vår närhet till Ryssland och Kremls vanvettiga agerande gentemot Ukraina och väst.
Förhoppningsvis ställer Washington, Berlin, London, Paris – och Helsingfors – ordentliga krav på Erdogan och Orbán att släppa in oss i värmen.
Säkerhetspolitiken var dock inte en stor fråga i den finska valrörelsen: i stort sett alla partier var överens om beslutet att lämna neutralitetspolitiken och gå med i den västliga försvarsalliansen.
Rysslands makt över finsk politik är äntligen över. Finlandiseringen – det vill säga Sovjetunionens påtryckningar under decennier efter andra världskriget – är ett jobbigt kapitel i Finlands historia. Det vore förlösande om finländarna får möjlighet att tala ännu friare om hur KGB och kommunistledare tidigare styrde och ställde i den finska huvudstaden – och nu till slut få ta spjärn mot den ryska björnen med andra demokratier i ryggen.
Dessutom har Finland nyligen utsetts till världens lyckligaste land – för sjätte året i rad. Jag besökte Finlands ambassad i Stockholm i förra veckan och ställde frågan hur det kommer sig. Yles korrespondent i Sverige förklarade att finnarna alltid är inställda på det värsta och därför blir nöjda och glada när det inte blir så. Ambassadören Maimo Henriksson påpekade att det också handlar mer om att vara nöjd med tillvaron, snarare än att vara uppsluppet glad. Närheten till naturen ger också finländarna tillfredsställelse, trodde hon.
”Finland är utan tvekan en av Sveriges viktigaste handelspartner.”
Apropå det: Visste ni att 600 000 finländare är skogsägare? Att de utgör en så stor andel av befolkningen – och har gjort så under lång tid – är en av anledningarna till att de är mycket skeptiska till socialism. De känner egenmakt och värnar om den privata äganderätten, upplyste historieprofessorn Carl Meinander.
Se där, måhända ytterligare en förklaring till att Socialdemokraterna – trots den så folkkära ledaren Sanna Marin – och de andra vänsterpartierna sammantaget är i minoritet efter valet.
Det ska onekligen bli intressant att se vad den tillträdande statsministern Petteri Orpo från liberalkonservativa Samlingspartiet kommer att åstadkomma. För efter en pandemi och säkerhetspolitisk kris väntar nu en tuff lågkonjunktur att hantera. Också detta har betydelse för oss: Finland är utan tvekan en av Sveriges viktigaste handelspartner.
