Fredrik Segerfeldt: Fredrik Segerfeldt: S och M utraderade – i Frankrike

Det var vad som precis hände i den första omgången i Frankrikes presidentval, lite knackigt översatt till svenska förhållanden. I Frankrike heter de tre personerna Emmanuel Macron, Marine Le Pen och Jean-Luc Mélenchon. Precis som de flesta opinionsmätningar förutspått vann liberalen Macron första omgången och ställs i den andra omgången söndagen den 24 april mot tvåan, högernationalisten Le Pen.

Resultatet i söndagens val bekräftar två centrala tendenser i fransk politik. För det första är de två statsbärande partier som styrt Frankrike under merparten av tiden sedan andra världskriget, Socialistpartiet och Republikanerna, i praktiken utraderade från landets centrala politiska liv. För det andra har den ekonomiska höger-vänsterskalan ersatts av andra konfliktlinjer, med fokus på identitet, invandring och internationellt samarbete.

Emmanuel Macron är en varm anhängare av EU, han tycker att Frankrike hör hemma i Nato och menar att man ska stå upp mot Putin. Öppenhet är ett ledord. Marine Le Pen står för motsatsen: ett nationernas Europa, ett Frankrike som lämnar Natos integrerade militärkommando och sanktioner mot Ryssland som inte drabbar vanliga fransmän. Ryssland ligger där det ligger och det är något vi får leva med, resonerar hon.

Det är två helt olika visioner om vad Frankrike är – och ska vara – för land. Det är inget svårt val. Öppenhet och framtidstro mot instängdhet och nostalgi. Som en av Macrons anhängare uttryckte det: ”Jag är mer intresserad av mina barns Frankrike, än av min barndoms.”

Det som avgör hur det går om två veckor är hur den knappa hälft av väljarna tänker, som i söndagens val varken lade sin röst på Macron eller Le Pen. Vanligtvis upprätthåller alla som inte tillhör extremhögern det som kallas ”en republikansk front”, det vill säga man lovar att rösta på den kandidat som ställs mot extremhögern, vare sig denna är höger eller vänster, för att rädda republiken.

Därför har de flesta viktiga kandidater som inte gick vidare till andra omgången uppmanat sina väljare att rösta på Macron. Mélenchon kunde dock inte förmå sig att komma med en sådan uppmaning, utan nöjde sig med att säga att inte en enda väljare ska rösta på Le Pen. Då är sofflocket ett alternativ. Om Frankrike får en statschef som heter Le Pen i efternamn kommer ett tungt ansvar att vila på Mélenchons axlar.

Det mesta talar dock för att Emmanuel Macron får sitta kvar i fem år till i Elyséepalatset. Förhoppningsvis kan vi dra en suck av lättnad på söndagskvällen om två veckor. Liberalismen i Europa är inte död.

Fredrik Segerfeldt är författare till boken ”Frankrike – en hatkärlekshistoria”, samt bloggare på franskpolitik.se.