Gustav Juntti: Gustav Juntti: Högskoleutbyggnaden är blott ett luftslott
Luftslott. Något annat går inte säga om den rödgröna regeringens käpphäst att bygga ut vissa högre utbildningar för att råda bot på sådant som lärar- och sjuksköterskebrist.
Mellan 2015 och 2019 beordrade statsminister Stefan Löfven (S) och hans kabinett 15 separata utbildningar att öka antalet studenter som börjar respektive genomför vissa utbildningar.
Sjuksköterskor, barnmorskor, läkare, arkitekter, ingenjörer, lantmätare, samhällsplanerare och lärare i alla dess former skulle produceras. Det gick inte alls bra, konstaterar Riksrevisionen i en granskning som släpptes 23 februari.
Antalet utbildade inom bristyrken har inte ökat avsevärt. Målen “har inte ens uppnåtts till hälften”, skriver Riksrevisionen. Någon ”tillräcklig hänsyn till lärosätenas förutsättningar att genomföra uppdragen” togs inte, och därtill har regeringen inte ”gjort någon samlad uppföljning eller analys av dessa satsningar, och inte informerat riksdagen om utfallet med utbyggnadsuppdragen.”
”Barnmorskeutbildningen fick krav att bygga ut sig själv med 80 procent, trots att lärosäten i hela landet flaggat för lärarbrist. Det är inte god politik. Det är hål i huvudet.”
Det är en makalös tomhet som uppstår vid läsningen av Riksrevisionens fynd. Från början till slut har utbyggnaderna varit blott varm luft. Ändå har det varit Löfvenregeringarnas mantra: Vi bygger ut. Är det inte lärare så är det poliser.
Och på frågor om det verkligen fungerar tycks man ha tänkt: Vi bygger ut lite mer. Enligt granskningen “har uppdrag tilldelats trots tidigare låg måluppfyllelse eftersom det finns en tydlig politisk önskan om att lösa problemet med bristen”. Ett annat namn är strutspolitik.
Ju mer man bygger ut, desto svårare att upprätthålla kvalitet. Barnmorskeutbildningen fick krav att bygga ut sig själv med 80 procent, trots att lärosäten i hela landet flaggat för lärarbrist. Det är inte god politik. Det är hål i huvudet.
Varje gång – och det är många vid det här laget – som Löfven och hans ministerkollegor i debatter om poliser, lärare och sjukvårdspersonal har pratat om utbyggnaderna har de inte haft en susning om vad deras politik inneburit. Det är inte det enda oroväckande.
”Hur länge ska strutspolitiken fortgå?”
Som Riksrevisionen visar är pekandet med den rödgröna handen ”ett avsteg från den ordinarie styrningen av lärosätena”. De är självständiga myndigheter vars verksamhet ska styras av ”studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov”. Den autonomin fastslogs redan i 1993 års universitets- och högskolereform då ”centrala beslut om utbildningens dimensionering visade sig inte fungera”.
Ändå beslutade regeringen i slutet av mars 2020 att, som moteld mot pandemins ekonomiska konsekvenser, bygga ut utbildningar där kompetensbrist råder. Hur länge ska strutspolitiken fortgå?
Gustav Juntti är ledarskribent
