Sofia Nerbrand: Hugger väst i vinner vi lätt

Slutsatsen är skarp. Tonen är bister.

Sverige måste förbereda sig för att kunna försvara Sverige mot ett väpnat angrepp. Klara ett krig.

Det går inte längre att utesluta att vårt land dras in i en militär konflikt. Ryssland har ställt om till krigsekonomi och Kreml är förgiftat av storimperialistiska och nationalistiska galenskaper.

Ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) har sedan han tillträdde gång efter annan påtalat att vår knappaste resurs är tid, inte pengar. Myndigheter och andra organisationer kan inte så som är brukligt i Sverige ta fram perfekta underlagsrapporter och handlingsplaner innan de sätter igång, utan måste nu börja göra vad de kan så fort som möjligt.

Det handlar om alltifrån att inventera skyddsrum till att ställa om mentalt. Det gäller att bli lösningsinriktad och ibland ta genvägar som vi inte brukar för att nå dit vi behöver. För Sverige börjar från en låg nivå, efter att ha nedrustat under ett par decennier.

Under 2024 kommer Sverige förhoppningsvis bli medlem i Nato. Men vi kan inte vara säkra på det – eftersom herrarna Erdogan och Orban älskar att visa att de har makt. Det är dock inte hållbart att dessa auktoritära länder tillåts diktera villkoren i den västliga försvarsalliansen. USA måste visa var skåpet ska stå och se till att Sverige kommer med.

USA är nämligen fortfarande mycket starkt, även om dess fiender försöker framställa landet som svagt och dekadent. Och då åsyftar jag inte bara de uppenbara antagonisterna – Kina, Ryssland, Nordkorea och Iran – utan också på den självspäkande vänstern i väst. Samt högerpopulister som Donald Trump. De har lyckats sätta bilden att supermakten och vår civilisation håller på att förfalla. Till och med en majoritet av amerikanerna själva tror att deras ekonomi och inflytande kommer att minska.

Men USA är inte på dekis. Amerikanerna är betydligt rikare nu än för 25 år sedan jämfört med invånare i andra utvecklade länder. Som Fareed Zakaria, kolumnist i Washington Post och ankare på CNN, påpekar i senaste numret av Foreign Affairs var USA:s och eurozonens ekonomier ungefär jämstora för 15 år sedan, men i dag är den amerikanska nästan dubbelt så stor.

Nio av de tio högst värderade företagen är amerikanska och techindustrin i landet drar i väg från resten av världen. Det lär dessutom accelerera av de gigantiska investeringarna i AI och biotech. USA är också starkt på energiområdet – USA producerar mer olja och gas än något annat land – och världshandeln domineras totalt av dollarn. Därtill är landets president befälhavare över den starkaste försvarsmakten på jorden.

Till skillnad från Kina och Europa har USA en ung och växande befolkning, mycket tack vare att så många vill flytta dit. Demografin, attraktiviteten, språket och populärkulturen bidrar till amerikanernas globala inflytande och dominans. Tack och lov, eftersom det är en så viktig demokrati.

Höstens presidentval är därför det kommande årets viktigaste politiska händelse. Även för oss i EU, trots att också vi går till valurnorna (ett nytt Europaparlament ska utses i juni).

Det finns onekligen problem där ute: Kriget i Ukraina, kriget Israel-Hamas, inflation, gängkriminalitet, energikris, klimatförändringar och gäckande artificiell intelligens.

Men det finns också krafter och idéer som lyft mänskligheten till oanade höjder: Ny teknik, medicin och andra vetenskapliga framsteg, men också frihandel, marknadsekonomi, frihet, demokrati och internationellt samarbete. Vad väst har åstadkommit under de senaste 80 åren i form av ökad livslängd plus förbättrade livschanser och materiell standard för hela befolkningen är fenomenal. Och i skuggan av dagens krig och kriser utvecklas fantastiska ting. På många sätt är vår tid den mest spännande under människans historia. Vilka medicinska genombrott står för dörren? Kan AI revolutionera arbetslivet och ge oss mer fritid?

Tack vare tillväxt och nya smarta lösningar kan vi lösa såväl klimatkrisen som energikrisen – och hålla ekonomiska dvärgar, som Ryssland, stången.

Man får inte vara naiv och blunda för de destruktiva krafter som är ute efter att skada oss. Men vi får inte heller glömma att fattiga, förtryckta och förhoppningsfulla människor söker sig hit av en god anledning. För handen på hjärtat, och det gäller också alla dem som klagar på det mesta här hemma: Vilket samhällssystem vore bättre? Planekonomi? Religiösa regimer? Små länder som isolerar sig i stället för att samarbeta och handla med varandra? Auktoritära övervakningsstater?

Brukar vi allvar och omfamnar den liberala världsordning som västvärlden, med USA i spetsen, har byggt upp talar mycket för att framtiden är ljus. Det finns all anledning att kliva in i 2024 med mer självförtroende och tillförsikt. Vi fixar det. Det gäller bara att sätta igång så att försvarsarbetet inte blir ett brutet nyårslöfte.