GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Johanna Nylander: Hushållsekonomin kan avgöra valet

Sverige behöver ett maktskifte.
Johanna Nylander
Ledare • Publicerad 10 januari 2022
Johanna Nylander
Detta är en opinionstext i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks i texten är skribentens egna.
Kapital.
Kapital.

Inflationen ökar i Sverige. Det märks kanske mest på det skyhöga elpriset, men höjda råvarupriser i flera stora industrier leder till högre priser för konsumenter. Ikea höjer priserna på hälften av alla varor. Tryckerier, e-handeln och takeawaymat lider av pappersbrist, och stora teknikskiften försenas av halvledarbristen.

En del av bristerna beror på pandemin. Förseningar, sjukfrånvaro och försämrade globala handelskedjor har alla drabbats av ett sämre världsläge de senaste åren. Men andra politiska beslut har också påverkat. Den europeiska utfasningen av engångsplast har lett till högre efterfrågan på dyrare papper, politiskt motiverade handelstullar har stängt ute produkter från marknader, nedlagd kärnkraft har höjt elpriserna och höjda punktskatter på allt från bränsle till elektronik har gjort ett redan ansträngt läge svårare för många sektorer.

Situationen riskerar att bli värre under året. Med ökade kostnader i vården, stödpaket till ekonomiskt utsatta branscher och nödvändigt höjd försvarsberedskap kommer de offentliga utgifterna att öka samtidigt som det beskattningsbara underlaget av samma anledningar är mycket osäkrare.

”Det krävs politik som leder till att fler personer blir skattebetalare.”

Den socialdemokratiska ambitionen har alltid varit att beskatta sig ur en kris, men det funkar inte när de som kan beskattas blir allt färre. Höga skatter på varor, energi och drivmedel är dessutom några av orsakerna till att ekonomin blivit svårare att få ihop för enskilda. För att få mer pengar till offentlig sektor behövs det framgångsrika vinstdrivande företag att beskatta, och människor som arbetar och får lön i privat sektor.

Men om inflationen fortsätter öka riskerar valrörelsens viktigaste fråga att inte handla om vad pengarna ska gå till, utan om hur var och en ska få pengarna att räcka till. Om fler ska kunna garanteras en långsiktigt rimlig privatekonomisk situation funkar inte vänsterlösningar som att höja skatten för vare sig den breda massan eller en liten grupp rikaste. Nej, det krävs politik som leder till att fler personer blir skattebetalare. Att få bukt med utanförskap och arbetslöshet och att fler klarar sin egen försörjning själva.

Samtidigt måste det till långsiktiga politiska reformer för att råda bot på det system som lett till brist på energi och råvaror. I många fall är det välvilliga marknadsregleringar som lett till minskad tillgång, men också ett uppsving för global protektionism. Världshandeln möts av skepsis från både en ny generation nationalister och vänsteranhängare och det speglas i den allt trögare ekonomin.

Sverige behöver ett maktskifte. I höst kan plånboksfrågorna avgöra, och då behövs en politik som låter fler behålla lite mer, för att klara av högre kostnader orsakade av redan fattade politiska beslut.

Johanna Nylander är fristående krönikör på ledarsidan

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.