Joakim Broman: Joakim Broman: Polisen behöver förmåga mer än pengar
Polisen går back med en halv miljard kronor (DN 2/8). Sparkraven i spåren av underskottet riskerar att slå mot alla delar av organisationen, inklusive arbetet mot gängbrottsligheten. Det var märklig läsning när rubriker om nya skjutningar avlöser varandra, och samtidigt som ansvariga politiker vill göra gällande att polisen ska växa kraftigt de kommande åren.
”Mer pengar och fler anställda inom polisen kommer inte med automatik att lösa några problem.”
Mer pengar lär skjutas till för att täta hålen. Regeringen kommer att vilja visa handlingskraft i budgeten för 2022 och på onsdagen meddelade den att Polismyndigheten får ett tilläggsanslag med 500 miljoner kronor för 2021. Inför valåret måste Socialdemokraterna kunna peka på att de är på god väg att nå målet om 10 000 fler poliser till 2025.
Men mer pengar och fler anställda inom polisen kommer inte med automatik att lösa några problem. Polismyndigheten måste också reformeras för att klara de utmaningar den är satt att hantera.
Byråkratin är en aspekt. I våras skrev Lena Nitz, ordförande för Polisförbundet, om att pappersarbete som poliser tvingas ägna sig åt tar 1 900 årsarbetskrafter i anspråk (Aftonbladet 24/5). Många av uppgifterna skulle lika gärna kunna utföras av civilanställda. Polismyndigheten har också uppgifter som istället borde flyttas till andra myndigheter. Handläggningen av vapenlicenser för jakt och sportskytte tar exempelvis viktiga resurser i anspråk, trots att den sköts undermåligt och lett till upprepad kritik från JO.
Polisens taktiska förmåga behöver också bli bättre. Omfattande och under lång tid växande gängbrottslighet ställer nya krav på organisationen, men den struktur som behövs för att implementera evidensbaserade och långsiktiga arbetssätt saknas i många fall.
Projektet ”Sluta skjut” som testats i Malmö är ett exempel. Metoden kallas gruppvåldsintervention och har haft tydliga i effekter inte minst i Boston, där den först användes. Men som Johannes Knutsson, professor emeritus vid norska polishögskolan, skriver i Kvartal (26/5) verkar inte metoden ha implementerats på rätt sätt i Sverige, och därför syns inga effekter här.
I området Drottninghög i Helsingborg ska en kanadensisk modell för brottsförebyggande och generell upprustning prövas. Ännu ett intressant projekt, men också ett som behöver fångas upp av myndigheter – inte minst en polisorganisation – som har förmåga att arbeta både mer effektivt och mer strukturerat. Politikens uppgift bör inte bara vara att skicka mer pengar, utan att se till att polisen kan göra vad som krävs för att möta brottsligheten.
Joakim Broman är ledarskribent
