Johanna Nylander: Lägre skatt för rika ger mer till välfärden
Skattesänkningar lönar sig. Inte minst när skatten tas på arbete. Den slutsatsen går snabbt att dra när man ser resultatet av att värnskatten togs bort 2020. När Svenskt Näringsliv granskade effekten såg de att bortfallet av den uteblivna värnskatten inte bara täcktes upp, utan att intäkterna till staten fördubblades och blev en ren vinstaffär. Fler tjänade helt enkelt mer och det totala inbetalade beloppet ökade.
”Skattesänkningar lönar sig.”
I grunden är systemet med högre skatt på högre inkomster ett sätt att minska produktiviteten och göra det mindre lönsamt att arbeta, utbilda sig och skapa tjänster som kan generera mer pengar. Sverige har en av västvärldens högsta skatter på kvalificerat arbete. Det är dåligt för landet i sin helhet och innebär att svenska bolag får svårare att konkurrera med företag i andra länder. Lägre skatter gör däremot att det blir billigare att anställa kvalificerad personal, och det innebär att resurserna kan användas för att öka produktionen och anställa fler.
Ibland låter det i debatten som att högre skatt skulle lösa alla problem i offentlig sektor. Om alla bara betalade lite mer hade det funnits utrymme att göra lite till. Men högre skattesatser är inte alltid samma sak som högre skatteintäkter. Man måste titta på alternativkostnaden – vad man skulle göra annars.
När marginalerna är för små och reglerna för krångliga riskerar marknaden att bli svart. Om en person som levt på bidrag i stället börjar arbeta innebär det en dubbel vinst, både för att bidragskostnaderna blir lägre och för att skatteintäkterna blir större.
Fyradagarsveckan och kortare arbetstid kan ses i liknande ljus. Med högre inkomst kan man prioritera att klara sig på kortare arbetstid och man kan få en ny fördelning mellan arbete och fritid. Men det är olika drivkrafter som gör att människor arbetar, och fritid som inte är självvald är i allt för stor och systematisk omfattning något som samhället får plocka upp notan för. Det kostar att hålla människor borta från arbetsmarknaden, vare sig det handlar om romantiserande hemmafruideal, friår eller förkortad arbetsvecka. Ju fler som arbetar desto lägre kan skattesatsen för den enskilde löntagaren vara, och det var grunden i den gamla allianstanken om arbetslinjen.
När Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering granskade jobbskatteavdragets effekter för ett par år sedan konstaterade de att den avtrappning av avdraget som görs på högre inkomster är lika kontraproduktiv som värnskatten. Det är en dum begränsning att bara ge jobbskatteavdrag för lägre inkomster, för den högre skatten på högre inkomster leder inte till större skatteintäkter. Den statliga inkomstskatten skulle sannolikt kunna minska med motsvarande resultat som värnskattens avskaffande, och det vore bra för hela Sverige.
Johanna Nylander är fristående krönikör på ledarsidan.
