GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Liberalernas plan för förorterna är värd beröm

Målet är att få bort utanförskapet helt med 220 reformförslag som fäster stor vikt vid det egna ansvaret.
Ledare • Publicerad 22 juni 2021
Detta är en ledare i Kristianstadsbladet. Kristianstadsbladets politiska hållning är liberal.
Liberalerna, som själva är i stort behov av ett lyft, presenterade nyligen sitt nya reformprogram “Förortslyftet”.
Liberalerna, som själva är i stort behov av ett lyft, presenterade nyligen sitt nya reformprogram “Förortslyftet”.
Foto: Pontus Lundahl/TT

Integrationspolitikens övergripande mål är ett samhälle där alla har lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Så löd den första meningen i Integrationsverkets sista rapport från 2007. I årsrapporten, som publicerades strax innan den omdebatterade myndigheten lades ned, konstaterades trivialt att det fanns en påtaglig klyfta mellan inrikes och utrikes födda inom områden som jobb, hälsa och utbildning.

I grunden är det inte något att höja ögonbrynen över. Att försöka få fotfäste i ett främmande land, utan kunskaper om vare sig språket eller rådande normer, är svårt. Men frågan är hur stor en sådan klyfta kan tillåtas att växa.

”Därför är det upplyftande att läsa Liberalernas samlade grepp i det nyligen presenterade ”Förortslyftet””

Sedan Integrationsverkets avveckling har en hel del vatten runnit under broarna. Men än i dag råder det stora meningsskiljaktigheter om vilken kurs som lämpar sig bäst för en lyckad integrationspolitik. Därför är det upplyftande att läsa Liberalernas samlade grepp i det nyligen presenterade ”Förortslyftet”. Med en bred ansats innehåller reformprogrammet över 220 förslag och fokuserar på en lång rad politikområden som jobb, skola, bostäder, trygghet, demokrati och jämställdhet.

L vill sätta som mål att det inte ska finnas några utsatta områden inom ett decennium. Det är en mycket hög ambitionsnivå, på gränsen till naiv, men med det sagt är flertalet av förslagen väldigt bra. Att upphöja medborgarskapets status är klokt. Ett fokus på stärkande åtgärder för kvinnor i utsatta områden likaså. Det är också rätt tänkt att ett vårdande av det fria skolvalet behöver kombineras med insatser för de allra mest utsatta eleverna.

Samtidigt finns en del uppslag som verkar vara mindre genomtänkta. Ett förslag handlar exempelvis om att Sverige ska nå det europeiska snittet i polistäthet. Att vi behöver fler poliser är föga kontroversiellt. Tvärtom står en enig riksdag bakom det aktuella målet om betydligt fler polisanställda till 2024. Liberalernas vurm för EU kommer inte som en nyhet, men det ter sig mer oklart varför antalet poliser i Spanien eller Tjeckien ska ha påverka antalet i den svenska poliskåren.

Reformprogrammets största behållning är det fäster stor vikt vid det egna ansvaret. Genom staten och samhället ska du få tillgång till rätt verktyg och din uppgift är att använda dem för att skapa ett bättre liv. I en tid då de flesta verkar anser att det offentliga ska göra allt och mer därtill är det ett udda perspektiv. Men den frihetliga tonen som ger ett större ansvar till individen är ett välkommet avbrott från ”nånannanismen”.

”Den frihetliga tonen som ger ett större ansvar till individen är ett välkommet avbrott från ”nånannanismen”.”

Svensk integrationsdebatt har länge befunnit sig i ett slags skyttegravskrig. På ena sidan finns de som anser att förebyggande åtgärder och högre offentliga utgifter kommer vända utvecklingen i utsatta områden. På andra sidan har vi haft borgerliga regeringar som ensidigt fokuserat på egenförsörjning, och kontinuerligt har underskattat vikten av att man som nyanländ behärskar språket. Liberalerna visar att integrationspolitiken inte måste få slagsida åt något håll, utan tvärtom kan ta ett helhetsgrepp om frågorna.

Naod Habtemichael är ledarskribent

Naod Habtemichael
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.