Annons

Alex Voronov: Lugnet före stormen, eller före segern?

Ett ovanligt lugn möter Alex Voronov i Ukraina. På fyra hotell med fungerande värme funderar han över anledningen.
Alex VoronovSkicka e-post
Ledare • Publicerad 6 december 2022
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Kristianstadsbladet politiska hållning är liberal.
En ortodox präst håller gudstjänst under ett strömavbrott i Kyiv.Foto: Efrem Lukatsky

Lviv, Charkiv, Kyiv, Lviv igen. Sex dagar. Fyra hotell. Inga flyglarm. El inomhus, värme, varmvatten. De rullande strömavbrotten har antingen varit korta eller uteblivit helt.

Detta är bara en bild av Ukraina. Det finns andra, mörkare. Till viss del handlar det om tajming – de ryska missilerna och jag har valt olika dagar för att besöka de tre städerna. Platser närmare frontlinjen har inte fått någon lugn stund. I Donbas är striderna hårdare och blodigare än kanske någon gång tidigare. Ryska förbrytelser mot den ukrainska befolkningen fortsätter att begås och avslöjas.

Annons

Inte desto mindre upplever en stor del av landet ett ovanligt lugn. Så här lite bombat har jag inte upplevt Ukraina under något av mina sju tidigare besök sedan februari.

Underrättelserapporter, allmänna rykten och informationskrig säger att det är lugnet före stormen, att Ryssland samlar krafter, väljer ut mål, analyserar skadorna på infrastrukturen och väntar på de tvåsiffriga minusgraderna för att slå till med full kraft – mörklägga och kylslå Ukraina på en helt ny nivå.

Det kan vara på det viset. Men det är också så att den ryska terrorn hittills har varit mindre effektiv än vad Putin hoppats. Angreppen mot el- och värmesystemet har varken sänkt försvarsviljan eller fått den ukrainska ledningen att be Moskva om fred. Inledningen av vintern har varit mild, reparationerna av det som skadas håller ett högt tempo och systematiserad elransonering är det nya normala.

Vad väntar då härnäst? De allra flesta i Ukraina är överens om att vägen blir lång och smärtsam, men att segern finns inom räckhåll. De framgångsrika motoffensiverna i början av september visade åter vad den ukrainska armén är kapabel till.

Den brittiska tankesmedjan Royal United Services Institute (RUSI) presenterade förra veckan en rapport som ger ytterligare en pusselbit om läget och behoven. Rapportförfattarna, som har fått tillgång till material hos den ukrainska generalstaben, har studerat kriget mellan februari och juli.

”Ryska armén lider av systematiska fel som bottnar i en auktoritär kultur.”

RUSI visar bland annat att ryska armén lider av systematiska fel som bottnar i en auktoritär kultur och som därför inte kommer att lösas framöver. Ukraina har i sin tur lyckats kompensera kapacitetsbrister med uppfinningsrikedom och framgångsrik anpassning.

Mediebilderna leder lätt vilse. Pansarvärnsrobotar som Javelin och Robot 57 (NLAW) har varit mycket viktiga under våren, men betydligt viktigare var det ukrainska artilleriet som både av egen kraft och med amerikansk hjälp hade genomgått en revolutionerande förbättring från 2015.

Ukraina hade också nästintill paritet med Ryssland i artilleri fram till maj, då man hamnade på efterkälken allteftersom man fick slut på granater. Enorma mängder ukrainsk ammunition hade sprängts i ryska sabotageaktioner 2014–2018, tre gånger mer än vad Ukraina smällde av under kriget i Donbas under samma period.

Några slutsatser: Ukraina har hittills använt västhjälpen på ett utomordentligt sätt. Det handlar då inte bara om biståndet från 2022. Satsningar på utbildning och kapacitetshöjning av den ukrainska armén sedan 2015 har varit väl investerade pengar. Ukraina är dock helt beroende av fortsatt västhjälp för att matcha de ryska resurserna. Det gäller därför att vi håller i.

Annons
Annons
Annons
Annons