Mimmie Björnsdotter Grönkvist: Mimmie Björnsdotter Grönkvist: Barn ska klättra i träd
Svenska barn rör sig för lite. När WHO undersökte barns hälsovanor i 45 länder under 2017 och 2018 hamnade Sverige i botten för fysisk aktivitet. Bara 12 procent av de svenska flickorna och 17 procent av pojkarna i undersökningen fick tillräckligt med motion.
”Stoppa massrivning av lekplatser” skriver flera debattörer i en debattartikel i Svenska Dagbladet. Många kommuner har valt att riva lekplatser, för att kunna spara in på underhållskostnaderna. Utvecklingen verkar gå mot färre men större lekplatser.
”Barn behöver lära att sig ta och bedöma risker i sin lek.”
Lekplatser har dessutom blivit en allt mer standardiserad affär, för att möta ökade säkerhetskrav. Över landet breder falldämpande gummiasfalt ut sig. Ingen vill att barn ska skada sig, men allt hårdare tolkningar av föreskrifter kan slå fel.
Enligt Märit Jansson, docent i landskapsplanering vid SLU, tolkas säkerhetsföreskrifterna ofta allt för snävt i dag. Klätterträd och annan naturmiljö kapas ofta och fasta, prefabricerade lekredskap anses ofta vara det enda alternativet. Detta trots att forskningen visar att barn behöver lära sig att ta och bedöma risker i sin lek, samt att barn behöver kunna manipulera miljön omkring sig. Alltså få använda fantasin och bygga kojor.
För något äldre barn som växt ifrån gungor och klätterställningar kliver i stället idrotten in för att uppmuntra sunda rörelsevanor. Men tyvärr konstaterade Riksidrottsförbundet i en undersökning 2017 att hälften av kommunerna upplevde att idrottsföreningar tvingas säga nej till intresserade barn, därför att det saknas lämpliga idrottsanläggningar. Enligt siffror från SKR låg antalet anläggningar 2014 på samma nivå som i början av 1990-talet – trots att befolkningen under samma period ökat med över en miljon. Ytor för spontanidrott saknas också på många håll.
Dessutom är underhållet av befintliga anläggningar ofta eftersatt, då kommunen inte har råd. Idrottsminister Amanda Lind (MP) har öppnat för att undersöka hur staten kan ta ett större ansvar för att stötta kommunerna, men troligen behövs även privata investeringar. Det verkar inte saknas vilja att satsa pengar, men regelkrångel gör det svårt att få avkastning. Att se över den så kallade 51-procentsregeln i Riksidrottsförbundets stadgar, som innebär att 51 procent av rösterna i ett idrottsaktiebolag ska innehas av föreningens medlemmar, kan vara en start.
”Grunderna för ett aktivt liv läggs i barndomen och bidrar till hälsa genom hela livet.”
För lekplatsernas del kan det kanske vara värt att se över om andra aktörer kan ta över driften från kommunerna. I vissa orter har bostadsrättsföreningar fått ansvara för enskilda lekplatser, vilket kanske är värt att testa på fler håll.
Grunderna för ett aktivt liv läggs i barndomen och bidrar till hälsa genom hela livet.
