Katarina Erlingson: Norska förslag fixar inte skånska vårdcentraler
Region Skånes primärvårdsnämnd har bekymmer. Skåningarna väljer i allt större utsträckning att lista sig på vårdcentraler som drivs av privata aktörer. 2019 var andelen som valde offentligt drivna vårdcentraler 59 procent, fyra år senare har den sjunkit till 53 procent. Eftersom vårdcentralerna får betalt efter hur många som listar sig hos dem innebär en sjunkande andel också mindre pengar för den egna verksamheten.
I somras kallade därför primärvårdsnämnden på hjälp och anlitade det norska konsultbolaget Helseplan. Tanken var att få förslag för att kunna behålla och locka patienter till regionens vårdcentraler. Frågan är vad nämnden hade hoppats på, för förslagen som kommit är inte direkt omvälvande. Det är samma gamla frågor som återkommer år efter år och man frågar sig om det någonsin kommer ett Alexanderhugg som ordnar allt.
”Det duger inte att låta en konsultfirma skriva patienterna på näsan när det är Region Skåne som har ansvaret för den vård som bedrivs.”
Helseplan tycker att skåningarna behöver utbildas i hur man söker vård och menar att folk förväntar sig för mycket när det gäller att få möjlighet att prata med en läkare. Och visst, det är brist på allmänläkare och ser ut att vara det länge framöver. Politiker av alla färger i samtliga regioner arbetar med detta. Att ”uppfostra” medborgarna kan man förstås försöka med, också detta har man provat tidigare. Kontinuitet, respekt och hög tillgänglighet är nyckelord för patienten som kommer att gäcka regionpolitiker länge än.
Det är oklart hur mycket konsultförslagen har kostat, men nog hade nämnden kunnat komma längre genom att lyssna på sina egna anställda. Det duger inte att låta en konsultfirma skriva patienterna på näsan när det är Region Skåne som har ansvaret för den vård som bedrivs.
Det är regionen som ansvarar för den uppenbarligen bristande kommunikationen som gör att patienter ofta väljer ”fel” vårdinstans. Det är en fråga som har varit aktuell i många år och med tanke på hur många kommunikatörer som är anställda inom regionen är det en skandal att frågan fortfarande diskuteras. Ersättningen till sjukvårdspersonal är en annan fråga som regionpolitikerna alltid skjuter framför sig.
I östra Skåne finns färre vårdcentraler som drivs av privata utförare, så konkurrensen är inte lika stor. Patienterna har förtroende för de regiondrivna vårdcentralerna i större utsträckning än vad man har i sydvästra Skåne. Det kan delvis förklaras med att det kan skilja mycket mellan olika vårdcentraler även om huvudmannen är densamma. Det beror på vilka som jobbar där, hur ledarskapet fungerar, sammanhållningen mellan medarbetarna och den berömda kulturen i väggarna.
Kanske också på hur många hyrläkare och hyrsjuksköterskor enheten har. Kontinuiteten för patienten blir betydligt sämre om vårdcentralen är beroende av hyrpersonal. Det ska bli ändring på det då regionen håller på att sätta stopp för hyrpersonal, men det kan bli en smärtsam övergång för både befintlig personal och patienterna. Inte minst för vårdcentralerna i östra Skåne som hittills haft en hög andel hyrpersonal i primärvården. Till syvende och sist handlar det dock om hur personalen arbetar och hur goda resultat det blir. Människor röstar med fötterna av en anledning – de vill ha så bra vård som möjligt. Region Skåne måste bli bättre på att driva vårdcentraler helt enkelt.
