Annons

Om M-ledd kommun skyhöjer skatten pga invandringen är läget illa

Några år efter den stora flyktingvågen ökar kommunernas kostnader för arbetslösa migranter. I Hässleholm blir svaret sannolikt skattehöjning.
Ledare • Publicerad 7 maj 2019 • Uppdaterad 9 maj 2019
Detta är en ledare i Kristianstadsbladet. Kristianstadsbladets politiska hållning är liberal.
Johnsson är bekymrad.
Johnsson är bekymrad.

Invandring är en lönsam affär för skattebetalare, slog OECD fast i sin migrationsrapport 2013. ”Migranter har en positiv och som värst en neutral påverkan på ekonomin”, sa generalsekreteraren Angel Gurría.

EU-kommissionären Cecilia Malmström (L) fyllde i: ”Vi behöver migranter” och hon pekade på EU:s åldrande och minskande befolkning samt kunskapsunderskottet.

Annons

Forskaren Jesper Strömbäck gav i samma tid ut boken ”Utan invandring stannar Sverige” i vilken han menade att flyktingar ledde till vinster. Boken hyllades av Annie Lööf som på Twitter kallade kritikerna för ”troll”.

Nu är vi i maj 2019 och konsekvenserna syns. Den så kallade ”Restalliansen” i Hässleholm – bestående av M, KD och L – aviserade på tisdagen en skattehöjning på en krona de kommande åren, så om förslaget läggs och går igenom i höst väntas en skattesats på 21,96 kronor. ”Utgifterna har länge ökat utom kontroll och kostnader till följd av migrationen ökar” (7/5).

Lars Johnsson (M), kommunstyrelsens ordförande, berättade om det oerhört kärva ekonomiska läget och att han ser en utmaning när allt fler nyanlända lämnar etableringen och statens kostnader successivt landar hos kommunen i form av försörjningsstöd. Under 2019 väntas dessutom 450 personer via anhöriginvandringen i och med att reglerna lättats.

”Det handlar om kostnader för ekonomiskt bistånd, SFI, språkstöd. Det är oerhört svårt att beräkna kostnaderna för migrationen, eftersom mycket går in i de ordinarie verksamheterna”.

Han erkände att partigruppen inte direkt gjorde vågen över beslutet och när en M-ledd kommun är beredd att höja skatten så rejält är det illa. De frejdiga tonerna från 2013 hackar som på en repad ålderdomlig LP-skiva.

För några år sen lät det ju så bra. I december 2015 meddelade LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson att ”flyktingar kan ge Sverige superekonomi” med 4-5 procent tillväxt om 3-4 år (16/12 -15).

Nu, 3-4 år senare, ligger tillväxten på 0,9 procent i år enligt Teknikföretagens konjunkturprognos som kom på tisdagen; kronan faller. Och enligt Ekonomifakta ligger Sverige i topp i EU när det kommer till skillnad i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda. Eller ska man säga i botten…? Siffrorna är inte bra.

”Många som kommer till Hässleholm har låg utbildningsnivå”, berättade Agneta Olsson Enochsson (L).

Ja, svensk arbetsmarknad väser, piper och skriker efter folk med rätt kompetens och erfarenheter, men personer som knappt har gått ur nian och inte pratar svenska har de mindre behov av. Om integrationen ska funkar behöver fler raskt komma i arbete för att sedan ha kraft att anpassa sin syn på jämställdhet, homosexuellas rättigheter, demokrati med mera. Det måste snabbas på med tuffa krav och effektiva utbildningsvägar, språkkrav och slut på övergenerositet med sysselsättningsprojekt, tolkhjälp och bidrag.

Om integrationen fortsätter att fungera uselt blir det både farligt för samhörigheten och skapar förståelig irritation hos dem som måste betala för alla arbetslösas försörjning. Sveriges kommuner och landsting räknar med att ekonomiskt bistånd till flyktingar nästan fördubblas fram till 2025. Någon ska betala. På något sätt.

Annons

”Vi har att välja mellan att skära i välfärden eller öka intäkterna”, sa Lars Johnsson (M).

I Kristianstad väntar man få ökade kostnader för försörjningsstöd av samma skäl som i Hässleholm, nämligen att fler hushåll går ur den statliga etableringen. Förra året var de 31 och fram till vecka 16 hade det redan kommit 26 hushåll. Flera kommer att gömmas undan statistiken via de 5 miljoner som tack vare S flyttades från till arbetsmarknadsåtgärder och som kommer att ge vissa kommunalt nystartsjobb i stället för rena bidrag, men ärligt talat är det ju nästan samma sak.

Det gäller även statens alla extrajobb och liknande som mest tycks vara ett sätt att frisera statistiken. Det funkar inte i längden att låta väldigt lågutbildade ta lättare, lågbetalda jobb i offentlig sektor för en lön som andra arbetstagare betalar. Det här här-och-nu-politik för ett Sverige som behöver stabilitet och robusthet.

Men hur hamnade vi här? Hur kunde så mångas optimism leda landet till en öppenhet vi inte mäktade med? Jag tror personligen att många ville stå långt från Sverigedemokraternas kalla ton. Jag var själv länge en av dem som undvek vissa frågor för att jag har svårt för många av SD-fansen, och det finns politiker som än idag har beröringsskräck inför vissa frågor enbart på grund av partiet.

Idag tar jag mer självständigt ställning och hoppas att fler följer med. För att till och med M-ledda kommuner skyhöjer skatten visar hur allvarlig situationen är. Det är lätt att vara efterklok, men låt oss alla våga tänka och räkna framöver. Sans och balans. Tumme på det?

Carolin DahlmanSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons