Säg åt byråkraterna att sluta peta och börja tänka
Allt färre svenskar vill starta företag; 2016 skulle 47 procent kunna tänka sig att bli företagare, vilket var en minskning från 57 procent 2004.
Det är av flera skäl inte så konstigt. Välfärdsföretagen hotas av Ilmar Reepalus utredning. Fler företagare menar att regelverket har blivit krångligare. Inte ens alliansregeringen lyckades göra det enklare, trots dåvarande näringsminister Annie Lööfs (C) alla löften. Skatterna är på väg upp igen, som konsekvens av att vi har en rödgrön regering, och de skatter som betalas in tycks slarvas bort på plastgranshyror eller generösa bidragssystem.
De som trots allt trassel ändå vill bli sin egen chef tappar dessutom lätt sugen när de hör skräckhistorier som den om Ponsinh Kongpachtih. 2015 började han bygga ett flerbostadshus i Kristianstad. Inför byggstarten satte han sig ner med kommunen och fick en lista med 30 punkter som beskrev vad han behövde göra. Han betade lydigt av listan, och trodde att allt var okej. Men så en dag knackade Skatteverket på dörren och berättade att reglerna hade ändrats, så nu hade han visst gjort ett par fel enligt reglementet. Knack, knack, 37 500 kronor i skattetillägg.
Tydligen hade han hamnat i en skarv mellan det ena regelverket och det andra, vilket betydde att han inte hade fått rätt information. Men förståelse för den förvirringen fanns inte hos byråkraterna. Nej, de gick nitiskt fram med rödpennan – och böteslappen.
”Hur ska man locka till nyföretagande när det är så stelbent och krångligt?”, morrade Kongpachtih (30/1). ”Kunde de inte nöjt sig med att ge en varning och en tidsfrist att åtgärda det som brustit innan de kommer med en jättehög straffavgift?”
Ja, varför kunde de inte ha gjort så? Nu tycks det som att skattmasen medvetet ville sätta dit en enskild entreprenör. Vem vinner på det?
Visst finns företagare som beter sig skurkaktigt. Men alla är inte giriga kapitalister som vill roffa åt sig. Tvärtom. De flesta som startar företag vill nå personlig utveckling eller förverkliga idéer, och de bör behandlas med respekt.
Ju fler de är, desto bättre. Med ett friskt näringsliv följer skatteintäkter och jobb, en känsla av framtidstro och trygghet på en ort. Alla företag är värdefulla – små och stora, hippa it-företag och butiker som säljer keramik från bygden. Deras intäkter ger pengar till vård, skola och omsorg – och till jobb i offentlig sektor.
Entreprenörernas drivkraft kan göra företagen värdefulla om makthavarna bara skapar arbetsro och gör vardagen så smidig som möjligt. Men i Sverige är det i stället höjden av näringslivsvänlighet att ge några skattekronor till projekt; totalt delas det ut 27 miljarder kronor per år från Jordbruksverket, Vinnova, Almi, Energimyndigheten eller någon av alla de andra.
Tyvärr verkar de inte göra nytta. Riksrevisionen släppte nyligen en granskning av de statliga stödformerna för innovation och företagande som visade ”inga eller mycket begränsade statistiskt signifikanta effekter”. Inte heller räckte de data som fanns till för att följa upp och analysera resultaten. Miljarder i sjön? Ja, sannolikt.
Det vore smartare att låta företagen behålla sina intäkter i stället för att ta in höga skatter och sedan dela ut pengarna i stöd.
Lägre skatter och mindre krångel skulle göra det tryggare att vara egen, vilket är viktigt eftersom ett stort hinder för att starta är rädslan för ekonomi osäkerhet. Det ska inte behöva ge svettningar att se ett brev från Skatteverket på hallmattan och man ska slippa oro över att en dag höra knack-knack på dörren och möta en byråkrat med bötesblock. Näringslivet är bra för samhället; låt dem känna att vi tycker det.
Kurser som ”Förenkla helt enkelt”, som Kristianstads politiker och tjänstemän ska genomgå, är nödvändiga och bra om den vikande trenden där färre vill starta företag ska brytas. En studie från 2012 visade att bara fem procent av vänsterpolitikerna drev eget företag, så de behöver säkert insikter och förståelse. Men blir det verkligen skillnad – eller bara ytterligare en radda fina tomma ord? Sådana finns det tyvärr redan för många av.
På en presskonferens i Rosenbad på måndagen presenterade Sven-Erik Bucht (S) den nya livsmedelsstrategin och påpekade att företagen ska få det enklare: det ska vara ”lätt att göra rätt”.
Det rimmade så fint.
Tyvärr inte med verkligheten.
Läs gärna:
Se debatt mellan Dahlman och Greider om företagsklimat:
<iframe src="https://www.facebook.com/plugins/video.php?href=https%3A%2F%2Fwww.facebook.com%2Fsnskane%2Fvideos%2F1358896704154912%2F&show_text=0&width=400" width="400" height="400" style="border:none;overflow:hidden" scrolling="no" frameborder="0" allowTransparency="true" allowFullScreen="true"></iframe>
