unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Sänks verkligen utgiftstaket sen?

I en akut kris är det möjligen rimligt att utgiftstaket höjs, men vi får inte vara naiva. Nu måste oppositionen ha koll på att höjningen inte blir permanent, eller att pengarna inte går till valfläsk eller annat.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Detta är en ledare i Kristianstadsbladet. Kristianstadsbladets politiska hållning är liberal.

Regeringen höjde i vårbudgeten utgiftstaket med 350 miljarder kronor till 1 742 miljarder. "Historiskt", kommenterade Ekots Fredrik Furtenbach (15/4).

Ja, det är första gången utgiftstaken höjs av en sittande regering, men en tuff tid som kräver tuffa åtgärder. Sveriges BNP väntas minska med 4 procent i år. Arbetslösheten väntas uppgå till 9 procent i år och lika mycket nästa år. Svensk ekonomi bedöms vara i en lågkonjunktur både 2020 och 2021. Krisen kom plötsligt och är unik.

Dock bör man vara enormt försiktig med att ge politikerna ökad frihet att spendera. Finns det verkligen garantier för att taket inte blir kvar längre än vad som är absolut nödvändigt? Kan vi skattebetalare lita på att utrymmet inte kommer att användas för frejdiga reformförslag i valet 2022, eller göra att makthavarna slipper fundera över besparingar och effektiviseringar?

Misstänksamhet är på sin plats. I nuläget sägs att taket sänks kommande år, men på presskonferensen sa finansminister Magdalena Andersson (S) att om det blir ett exceptionellt läge finns möjlighet att återkomma till riksdagen. "Pengarna är inte slut vid 350 miljarder". I budgeten står det att regeringen kan "komma att återkomma till utgiftstakens nivåer för 2021 samt 2022 i budgetpropositionen för 2021".

Det finanspolitiska ramverket, där utgiftstaket ingår, har funnits sedan efter valutakrisen i början av 90-talet då budgetunderskottet var mycket stort och statsskulden ökade markant. Målet var att förbättra trovärdigheten och långsiktigheten i den svenska budgetprocessen.

Riskerna med att rucka på balansen bör tas på allvar. Genom att höja taket undviker politikerna att tvingas till stora besparingar, vilket i nuvarande läge kan vara vettigt. Men det får inte bli ett sätt att slentrianmässigt fortsätta med onödiga utgifter, obskyra föreningsbidrag, bidrag till menscertifiering eller konstutställningar för maskar. Det får absolut inte bli en ursäkt för att slippa göra en nödvändig rensning i utgiftsfloran.

Staten måste generellt bli bättre på att fokusera på de viktigaste kärnuppgifterna och under en kris finns skäl att argumentera för det och vidta åtgärder som minskar utgifterna till förmån för en mindre, vassare stat med fokus på frihet under ansvar.

Aktörer som Moderaterna, Skattebetalarna och Timbro menade på onsdagen alla att det var rimligt att höja utgiftstaket i en sådan här situation. SD kunde till och med tänka sig att höja statsskulden med tio procentenheter (SVT 15/4).

Men Christian Ekström från Skattebetalarna menade att det är viktigt att inte låta åtgärderna hålla på för länge, att de måste upphöra ”snarast möjligt”. Ja, de som värnar om individens frihet och skattebetalarnas intressen måste vara ha den vaksamma inställningen.

Ge inte S lillfingret utan att ha koll på handen.

Carolin Dahlman

.

.

Läs mer:

Budgeten

SVT Morgonstudion

Det finanspolitiska ramverket, förklarat på Ekonomifakta