GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Sofia Nerbrand: Sjuksköterska, polis eller journalist är visst framtidsyrken

Svartmålningen av vården, rättsväsendet och medierna borde inte få skrämma bort förmågor.
Sofia NerbrandSkicka e-post
Ledare • Publicerad 22 november 2022 • Uppdaterad 24 november 2022
Sofia Nerbrand
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Kristianstadsbladet politiska hållning är liberal.
Läs till lärare eller journalist.
Läs till lärare eller journalist.Foto: Staffan Löwstedt/SvD/TT

Tidningsdöden är klart överdriven. Tvärtom går medieföretag rätt bra och Gota media AB, där Kristianstadsbladet/Norra Skåne ingår har till exempel ganska nyligen satsat på ett nav för grävande journalistik. Det är faktiskt lätt att få jobb som reporter i dag. Men få söker. Bilden har satt sig att journalist inte är ett framtidsyrke.

Det är synd, för arbetet är både viktigt och roligt. Det behövs kompetenta och skarpa pennor för att skilda och syna vad som händer runtomkring oss.

”Ändå har intagningskraven sänkts för att fylla högskoleplatserna.”

Rekryteringsproblemen gäller även andra centrala professioner såsom polis, sjuksköterska och lärare. Förvisso vill fler läsa dessa utbildningar, men alltför många har inte de förkunskaper som krävs. Omkring hälften av de sökande till polisprogrammet är obehöriga och många andra försvinner under urvalsprocessen. Våren 2021 sorterades tre fjärdedelar av alla de som infunnit sig för prövningsdagen bort.

Nyligen rapporterades också att många som läser till sjuksköterska har stora svårigheter att räkna ut rätt läkemedelsdos. Men det kan man inte kompromissa bort.

Ändå har intagningskraven sänkts för att fylla högskoleplatserna. Vad beror detta på? Dels att skolan inte lyckas förmedla de färdigheter som alla behöver som vuxna och dels att unga inte studerar tillräckligt hårt för att få godkända betyg. Men jag skulle våga drista mig till att påstå att även svartmålningen av skolan, vården, polisen och media har haft stor betydelse. De mörka beskrivningarna påverkar människors yrkesval – talanger väljer andra branscher. Och hur många vill stanna i en verksamhet som alltid beskrivs i negativa ordalag? Avhoppen är i dag många.

Det råder ingen tvekan om att det finns brister, ja rent av en skandalöst ineffektiv vårdapparat och polismyndighet samt stökiga skolor. Och länge lasades journalister ut och många tröttnade på att aldrig få ett fast jobb.

Men det finns naturligtvis fantastiska kliniker där både vårdpersonal och patienter mår bra. Liksom harmoniska skolor där såväl lärare som elever trivs. Och att jobba med nyhetsförmedling eller opinionsbildning i stora medier kan vara alldeles underbart.

Men hälsan tiger ofta still. Berättelserna om det som fungerar är inte lika många som larmrapporterna om det spektakulära eller det upprörande. Här har medierna anledning att se sig själva i spegeln: Bidrar vi till de samhällsproblem som vi skildrar? Eller kan vi gömma oss bakom konsekvensneutralitet, det vill säga att man ska rapportera om det som är sant och relevant utan att ta hänsyn till vad det leder till?

Det finns i alla händelser anledning att även påminna om långa utvecklingslinjer och positiva trender. Det mesta är bättre än förr när man studerar statistiken.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.