Gustav Juntti: Skål för gårdsförsäljning!
Tyskarna har alltid varit glada i rusdrycker – och noggranna med innehållet. Enligt det så kallade Reinheitsgebot, renhetslagen från 1500-talet, får öl enbart bryggas av humle, malt och vatten. Så det var kanske inte konstigt att tyska staten i maj 1978 anmälde alkoholförsäljaren Rewe för olaglig försäljning av den franska svartvinbärslikören Cassis de Dijon.
”Gårdsförsäljning går att kombinera med Systembolagets monopol.”
Tysklands federala brännvinsmonopol hänvisade till folkhälsan och höll fram en lag som sa att fruktlikörer måste ha över 25 procent i alkoholvolym för att få säljas i landet. Cassis, med betydligt lägre procent, förbjöds. Men EU-domstolen gav Rewe rätt året därpå: En produkt som lagligen säljs i ett medlemsland måste få säljas i ett annat, annars räknas det som ett otillåtet handelshinder. Dock finns kriterier, exempelvis folkhälsan, som tillåter undantag.
Nu är folkhälsan och alkoholförsäljning på tapeten här hemma – igen. Regeringens utredare Elisabeth Nilsson presenterade på DN Debatt (8/12) slutsatserna i den tredje utredningen i frågan om gårdsförsäljning av alkohol.
Kortfattat föreslår hon nu att drycker kan säljas på andra ställen än Systembolaget om det sker med kommunalt tillstånd, i samband med studiebesök eller föreläsning som anknyter till drycken, och i begränsade mängder. Modellen kan utvärderas efter sex år.
Kontentan är att gårdsförsäljning går att kombinera med Systembolagets monopol – utredaren har uttryckligen haft det direktivet – utan att strida mot EU-rätten runt handelsmonopol och otillåtna handelshinder. Men folkhälsan då?
Som Nilsson skriver har försäljningen av ”lokalt och småskaligt ökat från 0,35 procent 2014 till knappt 1 procent 2020” medan alkoholkonsumtionen minskat med 10 procent de senaste tio åren. Privat försäljning är inte det hot mot folks vandel och redbarhet som ofta hävdas.
Det finns förstås andra perspektiv. Enligt en rapport från 2019 från finansdepartementets expertgrupp för studier i offentlig ekonomi bör gårdsförsäljning inte införas för att det försämrar att styra mot lägre konsumtion. Båda har folkhälsan i åtanke men drar olika slutsatser. Vad de är överens om är dock att en regelöversyn behövs. Den nya utredningens förslag får utvärderas längs vägen som all annan politik. Reglerna för hur stora mängder som får säljas lär kräva uppdateringar.
”Privat försäljning är inte det hot mot folks vandel och redbarhet som ofta hävdas.”
Sedan 1995 har tio större förändringar i monopolet gjorts utan synbar nytta. Nu finns ett förslag som tar höjd för Systembolaget, EU-rätten och folkhälsan. Närheten till andra länder, digital försäljning och småskaliga producenter är alla kilar i kolossen som är svensk alkoholpolitik. Riksdag och regering måste förändra politiken innan den spricker.
