Skåne måste bli lite mer som Norrland
I vilken kommun i Sverige tjänar de unga vuxna mest? Om du gissar på någon villakommun runt Stockholm har du fel. Jättefel. Det är i Gällivare och Kiruna som många tjänar mycket tidigt i livet. I åldern 20–24 år är medianinkomsten högst i hela landet i Gällivare med 315 300 kronor och i Kiruna 273 800 om året.
I Danderyd – där de unga läser på Handels och KTH medan de i norr arbetar i gruvindustrin – är medianinkomsten 78 000 kronor i motsvarande ålderskategori, enligt SCB. I Kristianstad och Hässleholm ligger medianlönen i denna åldersgrupp på 147 000 respektive 167 000 kronor per år. Och inkomstskillnaderna håller i sig även högre upp i ålder. Det är först i ålderskategorin 35-39 år som Danderydsinvånarna kommer ikapp och förbi Gällivare- och Kirunainvånarna.
”Det är i Gällivare och Kiruna som många tjänar mycket tidigt i livet.”
Även sett till hela befolkningen har inkomsterna accelererat i gruvnäringens Meckor de senaste 20 åren. Bara Lomma och Vaxholm kan mäta sig med utvecklingen i Gällivare och Kiruna. Kommunalrådet i Gällivare, Birgitta Larsson (S), har bara ett bekymmer, de högre lönerna i näringslivet gör att även kommunen måste höja sina: ”Det är bra att man får upp lönerna men vi har svårt att besätta alla våra arbeten med behörig personal. Vår förhoppning är att fler ska få upp ögonen för Gällivare kommun”, säger hon till Expressen.
Men lyfter man enskilda små gruvkommuner – Gällivare har runt 18 000 invånare – är det klart att man kan få fram sådana siffror, invänder någon. Det är sant. Men faktum är att i hela Norrbottens län ligger medianinkomsten 20 000 kronor över den i Skåne, i Västerbotten är den 12 000 kronor högre (SCB). Arbetslösheten i Skåne var i mars 10,6 procent i Skåne, jämfört med 6,4 procent i Västerbotten och 6,7 procent i Norrbotten. Skåne som helhet är ett län med stor arbetslöshet, rejäla ekonomiska klyftor och påtaglig segregation.
Det samtidigt som investeringarna i norr är enorma. Nyhetsportalen Arbetsmarknadsnytt beskriver Norrland som Sveriges nya Klondike. Arbetslösheten i Västerbotten och Norrbotten är på väg att omvandla gamla tiders höga arbetslöshet till en av de lägsta. Siffror på 1 000 miljarder kronor nämns i investeringar de närmaste decennierna för hela Norrland från Gävleborg och norrut.
Ett känt exempel är Northvolts batterifabrik i Skellefteå, som planerar att anställa omkring 3 000 personer. Ett annat är statliga LKAB:s planer på koldioxidfri järnsvamp, som ska leda till minskade koldioxidutsläpp på 35 miljoner ton årligen, motsvarande två tredjedelar av Sveriges alla utsläpp. Man räknar med investeringar på 10–20 miljarder kronor per år och jobb för fler än 2 000 personer under 20 år enbart för att bygga ut anläggningarna. Som helhet handlar det om tiotusentals jobb.
”Bilden av Norrland som något som möjligen förser resten av landet med el, men i övrigt mest tittar ner i surströmmingsburken är definitivt förlegad.”
Bilden av Norrland som något som möjligen förser resten av landet med el, men i övrigt mest tittar ner i surströmmingsburken är definitivt förlegad. Nu är det tillväxt och det i den gröna, globala, omställningens namn som gäller.
Vilken betydelse har detta för Skåne? Elförsörjningen kommer inte att lösas enbart med överföring från norr om expansionen med elintensiv industri fortsätter där. Den storskaliga utbyggnaden av vindkraft i havsbanden i söder måste åtföljas av system för energilagring, annars blir stor elproduktion med extremt låga priser under perioder något som i själva verket blir negativt för elförsörjningen och stabiliteten i systemet över tid. Det eftersom investeringar i bas- och reglerkraft bli olönsam om priserna är mycket låga under perioder av överproduktion i vindkraften.
Mineraler för energiomställningen och gruvnäring är en påtaglig fråga också i Skåne, inte minst på Österlen. Nu har de tidigare intressenterna gett upp, men är det hållbart – ekonomiskt och miljömässigt – på sikt att lämna mineralutvinningen till andra delar av landet och världen?
Under alla omständigheter måste även Skåne hitta sin utveckling framåt. Att ligga geografiskt väl till i förhållande till europeiska handels- och industricentrum är ett bra utgångsläge. Det ger dock inget gratis. Att utnyttja det kräver förstås investeringar i offentlig trafikinfrastruktur. Men framför allt krävs att Skåne har en befolkning som är utbildad och kvalificerad för att möta den nya arbetsmarknaden.
I Skåne finns universitet, här finns forskningsbolag i framkant, här finns etablerade framgångsrika företag i många branscher – inte minst Lund och Malmö bjuder på ett näringsliv med bredd och djup. Men regionen är delad. Med för stora ekonomiska, utbildningsmässiga och kulturella klyftor blir mångfalden inte någon gas, den blir till en broms.
”Unga och nya svenskar måste inte utbilda sig utan också ska rikta in sig på yrken där det finns efterfrågan och där studietimmar omvandlas till produktion och lön.”
Människor som har för låg, dålig eller fel utbildning kommer inte att vara eftertraktade. Tillräckligt med privat kapital måste finna det intressant nog att investera i skånska bolag i olika faser i branscher som har förutsättningar att finna rätt personal här.
Skattekraften i Skåne är låg och arbetslösheten hög – den unga och med invandring ökade befolkningen måste omsättas till växtkraft i framtida näringar. Unga och nya svenskar måste inte utbilda sig utan också ska rikta in sig på yrken där det finns efterfrågan och där studietimmar omvandlas till produktion och lön.
Skåne måste bli lite mer som Norrland.
Petter Birgersson är ledarskribent
