Anela Murguz: Statliga stödpaket och minusränta är inte vad Sverige behöver
Strax före jul kom inflationssiffran för november månad: 9,5 procent. Det var en mindre ökning än väntat, men nivån är fortfarande hög. Därmed är det inte mycket som talar för att trenden är bruten.
Sett ur ett svenskt perspektiv var november månad en mild månad vädermässigt, och därmed var även elpriserna lägre. De första veckorna i december var däremot kallare än vanligt, vilket bidrog till rekordhöga elpriser. Och eftersom inflationen till stor del drivs på av energipriserna kan det mycket väl resultera i ökad inflation framöver. Därtill var december en av de månader då svenskar konsumerar som mest då julklappar, julmat och nyårsmenyn ofta får en guldkant.
Ekonomin kommer att vara den fråga som dominerar den politiska agendan 2023. Men faktum är att den redan har påverkat svensk inrikespolitik. Ekonomifrågan kanske inte toppade alla debatter under valrörelsen, men den hade stor inverkan för bland annat hur den nytillträdda regeringen gick fram i sin första budget.
Budgeten blev betydligt mer stram än vad både anhängare och motståndare hade väntat sig och genast blev det en svekdebatt. Trots det har Ulf Kristersson (M) klarat sin första tid som statsminister bättre än sina företrädare på posten. Han fick igenom regeringens budgetproposition i riksdagen och har inte skakats av några ministeravgångar, trots de löftesbrott som oppositionen gärna lyfter fram.
Den förändrade parlamentariska situationen är välbehövlig med tanke på den osäkerhet som präglar både omvärlden och ekonomin. Det kommer dock kräva att de politiska partierna omvärderar sin ekonomiska analys.
”Utgångspunkten blev bisarrt nog att staten skulle bibehålla nuvarande köpkraft hos starkare hushåll, oavsett vad det kostar.”
Under coronapandemin öppnade den dåvarande regeringen upp för en expansiv finanspolitik av sällan skådat slag. Utgångspunkten blev bisarrt nog att staten plötsligt skulle bibehålla nuvarande köpkraft hos framför allt starkare hushåll, oavsett vad det kostar. Förhoppningsvis är höstens strama budget som den borgerliga regeringen lade fram ett första tecken på att det sker en tillnyktring i politiken.
Men ekonomin hanteras som bekant inte enbart av finanspolitiken som är regeringens uppgift, utan också genom penningpolitiken som Riksbanken styr över. Under året lämnade den den hårt ifrågasatta nollräntepolitiken, vars konsekvenser vi nu får hantera, och strax tillträder en ny riksbankschef.
Det öppnar upp för omprövningar som behöver göras. Det vore inte annat än på tiden om 2023 kunde bli året då stödpaket och långa perioder av noll- och minusräntor tillhör det förgångna.
Anela Murguz är ledarskribent på Borås Tidning (moderat). Detta är en gästkrönika på ledarsidan.
