Ta höjd för ett dåligt 2023
När vi lämnat 2022 bakom oss och gått in i 2023 är det inte direkt med klang och jubel. Det gångna året har varit utmanande för många hushåll och ännu har de svårare ekonomiska tiderna inte slagit igenom fullt ut. Att jämföra inledningen på 2023 och inledningen på 2022 ger vid handen en radikalt annan situation. In i 2022 kom vi från för hushållen generellt sett ekonomiskt goda tider trots pandemin. Så ser det inte ut vid detta årsskifte.
Med detta i åtanke finns det ett antal frågor som kan definiera 2023 och påverka människors vardag och företagens förutsättningar.
1. Inflationen. Den skenande inflationen påverkar hela samhället på ett negativt sätt. Störst effekt har inflationen som vanligt på de grupper i samhället med snävast marginaler. När kostnaderna stiger mer än löner och pensioner gröper det ur hushållskassan och ger lägre köpkraft. För många väntar hårda prioriteringar av utgifterna.
För företagen kan det i sin tur vara svårt att få ut kompensation för stigande kostnader i prissättningen, vilket leder till sämre eller negativa vinstmarginaler. Att pressa tillbaka inflationen är och förblir ett prioriterat område varför det inte heller med politiska insatser hela tiden går att skicka pengar till hushållen generellt för kompensation. Politiken måste vara mycket mer fokuserad på att hitta riktade åtgärder för de mest utsatta.
”Den skenande inflationen påverkar hela samhället på ett negativt sätt.”
2. Kriget i Ukraina och vårt säkerhetsläge. Rysslands folkrättsvidriga anfallskrig är först och främst en humanitär katastrof för det ukrainska folket. Men konsekvenserna på en rad andra områden påverkar i allra högsta rad oss i Sverige. Alltifrån vårt säkerhetspolitiska läge med ett aggressivt Ryssland till påverkan på varuförsörjning och prisbilden på dessa varor i spåren av kriget.
Rysslands attack på Ukraina har även satt fokus på behovet av såväl civil som militär beredskap. Anpassningen till denna nya situation kommer att kosta ekonomiskt och i form av anpassning av olika verksamheter. Att förbereda det civila samhället och skydda kritisk infrastruktur även utan en krigssituation i Sverige är dock av största vikt och måste därför få kosta. 2023 blir förhoppningsvis året då Sverige och Finland släpps in i Nato.
3. Lågkonjunkturen. Hur stor konjunkturnedgången blir går inte att sia om. Att vi går in i en sämre konjunktur är emellertid tydligt. Med en lågkonjunktur följer högre arbetslöshet, vilket ytterligare pressar hushållen och sänker konsumtionen. Företag kommer tvingas kasta in handduken. Samtidigt kan en lågkonjunktur ge effektiviseringar och ge upphov till nya affärsidéer och investeringsmöjligheter.
”Med en lågkonjunktur följer högre arbetslöshet vilket ytterligare pressar hushållen och sänker konsumtionen.”
4. Kommunernas ekonomi. Efter några år som för många kommuner inneburit hyggliga ekonomiska tider stundar nu stora utmaningar. De kommunala intäkterna kommer på många håll understiga utgifterna. Besparingar och nyttjande av utjämningsreserverna (det som sparats i ladorna) blir följden. Kommunerna i nordöstra Skåne är inget undantag och vi dras tyvärr också med en del strukturella problem som högre arbetslöshet och lägre befolkningstillväxt än andra delar av Skåne. Samtidigt som kommunerna måste hushålla med begränsade resurser gäller det att tänka framåt och utveckla kommunernas attraktionskraft för företag och människor.
Det finns en uppenbar risk att 2023 blir ett dåligt år. Det måste företag, hushåll, kommuner, regioner och staten ta höjd för.
